Följderna av oljekrisen på sjuttiotalet berörde inte bara hus och villor i frågan om att förbättra isoleringen för att spara pengar. Även golvbjälklagen i våra kyrkor isolerades allt mer. Då värmen uppifrån kyrkan hindras att nå krypgrunden kan inte fukt där nere “tryckas” undan, istället ökar den relativa fuktigheten som i sin tur för med sig mögel, mögellukt och röta.

Permanent uppvärmning av en kyrka är förenat med höga kostnader. Det har idag fört med sig ytterligare energibesparing i form av drastiskt minskad uppvärmning genom råd via länsstyrelse, kommunal sektor samt vissa kyrkliga organisationer. Meningen från deras sida är att kyrkan ska bidra till energihushållningen som är aktuell nu.

Den senare ogenomtänkta energibesparingen blir som “grädde på moset” i fråga om gynnsamma tillväxtfaktorer för mikrobiell aktivitet i krypgrund och golvbjälklag. Man stryper nu den sista, låt oss kalla det för livlinan sett till att krypgrunden möjligen kan klara sig relativt bra undan mögel av olika slag.

Sveriges nya energipolitik skenar, man riskerar delvis “hugga benen av ishockeyspelaren” sett till de stora kostnader Svenska Kyrkan kommer drabbas av. Det gäller att ta det lugnt och få med alla i båten innan beslut tas om sådana här drastiska energibesparingsåtgärder. Innan man ändrar på en förutsättning som kan påverka de många gånger mycket fina kyrkor vi har måste fukt- och byggsakkunniga personer kopplas in. En som har full koll på läget är stiftsantikvarie Torbjörn Sjögren, som via SVT´s info. medverkade i reportaget där stiftsingenjör Christer Wisbrant och byggnadsingenjör Ulrica Frimodig Lust inspekterade en krypgrund i Ås Kyrka utanför Gislaved. De fann såväl mögel som hussvamp.

Energibesparing kan med avfuktare utföras säkert i kyrkor

Att energibespara behöver inte leda till vinst. Det kan istället innebära att flytta ett problem sett till kostnader för uppvärmning till att bli ett mer akut problem i form av fuktskada i krypgrund, som i dessa fall kan komma att kosta miljardbelopp i åtgärdande. Efter sanering och restaurering av krypgrunder och golvbjälklag kommer man sannolikt installera avfuktare i respektive krypgrund för att förebygga ny fuktskada. Energibesparingen hade kunnat genomföras på ett från början säkert sätt om avfuktaren installerats i förebyggande syfte. Totalekonomisk hade man i så fall varit vinnare då det generellt sett innebär en halverad kostnad att hålla fukt borta med adekvat sorptionsavfuktare ställt mot uppvärmningskostnader med direktel. Detta menat med uppvärmning i krypgrunden. Skulle själva kyrkan värmas upp tillräckligt för att rädda golvbjälklag och resterande krypgrund hade kostnaderna ställt i paritet till avfuktning blivit mångdubbla. Det är endast ca. 15% av värmeenergin som letar sig nedåt i ett rum. Värme strävar efter att stiga och stighöjden är i allmänhet hög i en kyrka. Därför försvinner värmen snabbt uppåt.

Vad vi känner till har det i vissa kyrkor satts in alternativ värme i form av bergvärme etc. I de fallen finns det rimligen ingen anledning att kraftigt reducera värmen mellan gudstjänsterna. Med driftssnålare system görs avsevärd besparing även om kyrkan är kontinuerligt varmhållen, så att konstruktionen tillsammans med våra övriga kulturskatter besparas och bevaras intakt. Dock ska underhållsvärmen tillföras så att för torrt klimat inte uppstår. Det gäller finna rätt balans.

Klimatförändringen hotar också våra kyrkor

Hela problematiken kan inte bara skyllas på det som ovan nämnts. Klimatet är också en bidragande orsak. Det blir globalt varmare och luftfuktigheten ökar vissa perioder där sommaren är den värsta årstiden för krypgrund. Läs mer om klimatförändring relaterat krypgrund.

Den totala fuktlasten sett till nederbörd, markfukt och relativ luftfuktighet har nu nått förbi den gräns där väl isolerade och ej tillräckligt uppvärmda träkonstruktioner kan stå emot mögelangrepp. Nämnas ska att även mögel påverkas av klimatförändring och vi vet inte riktigt vad som i detaljnivå händer om klimatförändringen fortsätter.

Gotländska kyrkor drabbas också av mögel och höga kostnader väntas. Vi tror att den beräknade summan om 750.000:- kan komma att överstigas om fullständig fuktsäkring som installation av tillräckliga avfuktare och dränering måste utföras. Gotlands Allehanda uppmärksammade tidigare mögel i kyrkor. Deras artikel har senare tagits bort, varför vi inte kan referera direkt in till denna.

– Avfuktare för krypgrund – Krypgrundsavfuktare med särskild avfuktning

– Examensarbete från Linnéuniversitetet om krypgrund under kyrka.

Uppdaterad 2022-11-11