Sommarstuga är ofta ämnad att vara en slags oas och tillflykt från vardagens stress. Då många sommarstugor vilar på torpargrund eller krypgrund kan idyllen lätt förvandlas till bekymmer med mögellukt eller elak lukt vanligen kallat sommarstugelukt. Här tar vi upp varför sommarstugelukt kan uppkomma.
Sommarstuga med torpargrund
Torpargrund som är den äldre typen av grund karaktäriseras av att golven inte var så välisolerade. De gamla torpen beboddes generellt sett permanent fram till mitten av 1900-talet. Man eldade i öppna spisar och kakelugnar för att laga mat och värma sig. Denna värme kom torpargrunden tillgodo och fukt värmdes på så sätt bort, samtidigt som golven ofta var otäta och dragiga vilket medförde god ventilation av golvbjälklaget.
Många torp lämnades sedan ouppvärmda och gick i arv eller köptes upp som sommarstugor. Ett stort antal nuvarande ägare värmer inte upp sitt fritidshus under perioder då det egentligen skulle behövas. Torpargrunden blir då kallare och fuktig med tillväxt av mögel som resultat.
Renovering av ett gammalt torp kan få drastiska följder även om själva renoveringen följer de råd som tillverkare av isolering ger. Med mer isolering under golvet blir torpargrunden svalare, välgörande värmeenergi kan inte nå ned och fuktskadan brukar vara ett faktum inom ett antal år. Läggning av tätare innergolv minskar eller ser till att nödvändig fuktvandring uppåt bostaden helt stoppas.
Då sommarstugan lämnas obebodd dras kanske persienner och rullgardiner ner för att solen inte ska komma åt att bleka möbler etc. En annan anledning är som insynsskydd. Det som inte först ligger i åtanke är att ett fönster släpper in stora mängder solenergi om det ligger åt sydöst, söder eller sydväst. Vill full solinstrålning kan man genom ett välputsat 1m2 stort fönster få in upp till 800W värmeeffekt. Om golven inte är så hårt isolerade når delar av solenergin ned i torpargrunden och får där en avfuktande effekt.
Ett äldre hus som inte bebos eller har otillräcklig uppvärmning “tappar sin förmåga att andas”. Fukt tillåts vandra in i byggnadsmaterial och fuktbuffring sker. Att torka ut en riktigt fuktig sommarstuga tar tid och är enormt energikrävande. Det räcker inte att komma in och värma upp över en helg eller vecka. Vårvärmen snarare skadar än hjälper genom att höja temperaturen så att mögel kan ta fart i både torpargrund och uppe i stugan, innan full uttorkning skett.
Sommarstuga med krypgrund
Krypgrund av modernare konstruktionssätt har vanligen ett tjockare isolerskikt i golbjälklaget. Därför stängs krypgrunden in mer än torpargrunden och uppvärmning hindras. En bidragande faktor till att det förekommer fuktrelaterad problematik i många sommarstugor med krypgrund är även platserna där man valt att uppföra stugorna. Byggnation av stora sommarstugekomplex finnes nära vatten där grundvattennivån är hög, samtidigt som fuktig vind från sjöar och hav kommer åt att “piska” husen. Fuktlasten blir totalt sett därför extra hög.
Från 60-talet fram till 90-talet användes cuprinol och tryckimpregnerat virke i många krypgrunder. När sådant material blir fuktigt eller av översvämning vått löses starkt luktande kemikalier ut och krypgrundslukt letar sig upp i huset. Denna kemikalielukt sätter sig sedan i allt material, kläder, hud och hår. Emissionerna avges under väldigt många år framöver trots att materialet avfuktas eller torkar ut under gynnsammare perioder.
Sommarstugor med krypgrund har många gånger uppförts på billigaste möjliga sätt och dränering saknas kanske av den anledningen eller för att det inte på ett enkelt och i längden ekonomiskt sätt går att anlägga någon dränering då grundvattnet ligger för högt.
Växtlighet m.m. skuggar torpargrund och krypgrund
Vad är mysigare än en sommarstuga omgiven med riklig växtlighet? Nackdelen med växter är att de binder fukt både i marken, mot grundmur och väggar. Inne i torpargrund eller krypgrund ses detta genom ökad relativ fuktighet och fuktkvot.
Växter samt träd skuggar också och ser till att solvärmen inte kan verka avfuktande.
Det är av högsta vikt att röja undan växtlighet som buskar, sly och större prydnadsväxter. Trädrötter som letar sig in i grunden kan binda vatten och döda rötter kan leda till mögel, hussvamp och/eller lukt. Rotspränging av grundmurar kan förekomma.
Sommarstugor byggs till
Att ändra förutsättningarna för sommarstugans klimat i krypgrund eller torpargrund kan göras på en rad olika sätt. Några vanliga negativa ändringar är vanligen tillbyggnation av platta på mark och överbyggda eller inglasade altaner. Där den nytillkomna plattan angränsar till den äldre grunden blir det vanligen kallare och då även mer fuktigt. Plattan kan fungera som en köldbrygga. Själva utbygget hindrar likt altanen solinstrålningen.
Sommarstugelukt smittar
Lukten som initialt bildats i krypgrunder och torpargrunder vandrar ofta upp i konstruktioner som väggar och golv. Det kallas för luktsmitta då lukten via fukt- och luftvandring sätter sig i andra material än där källan finns. Det är så allmänt vedertaget att just sommarstugor luktar att man kanske inte reagerar nämnvärt. Särskilt inte eftersom människans luktsinne ej känner odören mer än under en kort stund efter att foten satts innanför tröskeln. Under sommaren sker vanligen ventilation genom öppna fönster och dörrar vilket får lukten att tillfälligt avklinga i boendemiljön. Lukt ska inte accepteras i ett hus då det kan innebära hälsorisker.
– Krypgrund och sommarstugelukt
– Avfuktare för krypgrund – Krypgrundsavfuktare med särskild avfuktning
Uppdaterad 2020-02-06
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 5 / 5. Antal röstande 4
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst
2 svar på ”Torpargrund och Krypgrund under Sommarstuga”
Hej
Jag håller på att inreda en gammal timrad fäbodlada på 7×6 m. Jag har rivit ut allt, fått en öppenspis uppmurad, och en grund med 10st ventiler uppmurad mellan hörnstenarna runt om. Sen har jag monterat in golvbjälkar, 45×125, och tänker mig lägga in 120mm isolering i bjälklaget. Nu har jag läst en massa om fukt och isolering och blivit lite villrådig. Jag har 15-30cm markfrigång till reglarna och två bärlinor som då ligger betydligt närmare marken.
Jag antar att jag ska lägga någon fuktspärr på marken, fylla bjälklaget med trossbottenskivor, isolering, och sedan en vindpapp ovanpå isoleringen under golvplankorna. Gör jag rätt? Någon skrev att man inte ens ska isolera?
Stugan kommer att användas sporadiskt sommartid, men vi vill även ha möjlighet att tillbringa kortare tider under vintern. Stugan ligger torrt, mitt i landet så långt från havet man kan komma och vi har fortfarande riktiga vintrar.
Hej Peter,
I regel rekommenderas idag att man lägger byggplast mot marken i krypgrund. Tidigare lades plasten med släpp ut mot grundmurarna. Idag ska den läggas ända in till grundmur eller dras en bit upp på muren, för att det inte ska släppa upp fukt från marken. Man kan även lägga krypgrundsisolering mot marken för att motverka köldbryggan som annars uppstår, främst sommartid.
När man isolerar golvbjälklaget kommer det inte att släppa igenom så mycket värme som tidigare. Då blir krypgrunden svalare och fuktigare. Om förhållanden som fuktmässigt tidigare fungerat på något sätt förändras finns risken för fuktskada. Om man bestämmer sig för att isolera så är det bra att fuktmäta för att kunna vara ute i god tid med avfuktare. Att stugan ligger relativt torrt är ingen garanti.
Om golven inte isoleras så kommer det att bli ett behagligare inomhusklimat om sommaren då det är riktigt varmt. Värme går då nedåt vilket kan innebära ett par grader lägre temperatur i stugan. Värmen som går nedåt verkar också avfuktande gällande krypgrund och golvbjälklag. Resultatet blir också, som du nämner, att det blir kalla golv vintertid och kostar på mer att värma upp. isolera eller inte är ett ställningstagande man får göra. Fuktförhållanden måste beaktas och tas höjd för.
Kommentarer är stängda.