Det har dryftats mycket om hur en krypgrund kan ventileras på mest optimala sätt för att förhindra förhöjd luftfuktighet. Ett av sätten som prövats i mindre omfattande skala är inneluftsventilation. Den inneluftsventilerade krypgrunden är tänkt att värmas upp genom att varmare bostadsluft dras ner i krypgrund och ut via en fläkt likt undertrycksfläkt.
Inneluftsventilerad krypgrund i realiteten
Det finns ett antal viktiga aspekter att ta i beaktande då man vill konvertera en redan befintlig krypgrund t.ex. från utomhusventilation till att få luftväxling via husets uppvärmda och bebodda delar:
Alla krypgrundens delar måste isoleras ordentligt från kall omgivning. Det inbegriper såväl mark som grundmurar och syll vilken ofta ligger relativt oskyddat och i sig inte har tillräckligt isolerande verkan för att ej bli en köldbrygga. Möter varm inneluft kallare yta sker oönskad RF-höjning och i värsta fall bildas kondens. Mer skrivet om konvertering till varmgrund.
Vissa sommarperioder är ordentligt fuktiga vilket vi senast fått erfara i år (2010). Om man till krypgrunden för luft inifrån måste ny luft tillföras till bostaden. Det sker genom husets tilluftsventilation. Givetvis dras utomhusfukten först in i huset för att sedan dras ned genom krypgrunden. Under mycket fuktiga perioder nås det inte ett för mögel garanterat säkert krypgrundsklimat genom inneluftsventilationen, inte ens om krypgrunden är ordentligt isolerad. Det har vi genom fuktmätningar erfarit.
Under vinterperioden kan det vara fuktigare inomhus än utomhus. Dras då luft ned i krypgrund så kan den inomhusproducerade fukten från våtutrymen etc. ställa till med fuktskada. Detta gäller i synnerhet om varmgrundskonverteringen fullt ut inte lyckats.
Finns ventilationsaggregat med värmeväxlare förs det inte ner tillräckligt med värme till krypgrunden för att sänka den relativa fuktigheten. Förhållandet kan istället bli det motsatta. Ta även del av sidan där det beskrivs om fatala försök med värmeväxlare i krypgrund.
Det kan krävas en större luftmängd för att kunna hålla krypgrunden så varm som det ur fukttekniskt avseende krävs, särskilt om det rör sig om en större krypgrund. Uppvärmningskostnaden kan öka i bostaden. Dock är det med inneluftsventilation meningen att man ej ska ha någon isolering i golvbjälklaget. Tänkt är att värmeåtervinning ska ske genom varmare golv.
Vad händer egentligen med inneklimatet efter en konvertering? Balansen i ett många gånger mycket känsligt ventilationssytem kan rubbas. Vinden kan genom att varm och fuktig luft strävar uppåt i huset påverkas negativt. Detta i synnerhet om ventilerna för tilluft ner till krypgrunden tas upp i golvlisterna, likt vid installation av ett ventilerat golv. Fungerar efter åtgärderna frånluften i våtutrymmen som badrum etc. tillfredsställande? Denna luft kan man ju inte med gott samvete dra ned i krypgrunden.
Ytterligare viktigt att titta på är hur huset är beläget, om det ligger i ett mesoklimat där fuktlasten utomhus är hög. Till exempel kan krypgrund som är kustnära belägen vara extra utsatt för fukt. Möjligheten att säkra det nere i krypgrunden av oss kallade microklimatet minskar än mer om man går in på dessa faktorer för riskbedömning och projektering.
En del krypgrunder och i synnerhet torpargrund är svåra att täta mot uteluften. För att uppnå tänkt ventilation från huset ovan måste denna tätning vara noggrannt utförd. Oönskat luftläckage kan ställa till det i form av fuktrelaterad skada.
Vi har svårt att kunna rekommendera konvertering till inneluftsventilerad krypgrund då alla påverkande faktorer sammanställts. Lösningen är inte helt säker och man riskerar följdproblem likt varmare golv på sommaren vilket kan kräva ökade kostnader för klimatkyla, sämre fungerande ventilation vilket kan ge fuktskador såväl på vind som nere i krypgrunden. Uppvärningskostnaderna kan väsentligen öka under vintern.
Exempel på krypgrund med inneluftsventilation
Under början av 80-talet lanserades något som kallades Siporex varmgrund i form av krypgrund som isolerades med Siporex vilket enkelt kan beskrivas som lättbetong eller betong med högre porösitet. Ett av de fabricerande husföretagen var Dalahus. De isolerade inte golvbjälklaget och inneluften drogs ned i krypgrunden från husets olika delar, även från badrum. Vi har givit support åt ett antal fuktloggande husägare med denna typ av krypgrund. Resultatet har i somliga fall varit mycket nedslående och avfuktare har varit ett måste att installera. Om mögellukt får fäste i Siporex kan lukten vara enormt svår att få bort. Då tvingas man fortsätta med inneluftsventilationen som är en mer kontrollerad form av undertrycksventilation samtidigt som avfuktare måste verka för att hindra mögel- och luktspridning. Avfuktaren måste utslaget under året i regel vara mer i drift om man håller med styrd ventilation ut från krypgrunden. Dalahus menade att luften innan den kom ner i krypgrund renades från föroreningar. Idag vet vi att det krävs komplicerade luftfilter för att rena bort mögelsporer och alla andra föroreningar som kan fungera likt grogrund för möglet. De senare föroreningarna kan över tid ackumuleras på och i aktuell betong eftersom den är full av porer.
Bygga krypgrunder med inneluftsventilation
Vid nybyggnation har man mycket större möjligheter att bygga krypgrund optimerad för att kunna säkerställas med inneluftsventilation. Här kan köldbryggor genom adekvat och nödvändig yttre isolering omintetgöras. Dock ska aldrig luft från våtutrymmena dras ner i krypgrunder. Det finns idag färdiga lösningar att köpa. En av dessa kallas Ecogrund. Säkrast är att hålla sig till riktigt beprövade metoder. Begär referenser även om marknadsföringen ser lovande ut. Gör även en riktad research gällande sök på Internet för att ta del av ros och ev. ris från de som verkligen provat lösningen ifråga. Var källkritisk!
En säkrare byggnadsvariant kan vara att vända på förhållandet så att man inte tar luft från boendet och forcerar ned i krypgrund, utan tvärtom, vilket då kallas att klimatstyra och integrera krypgrund till boendedelen. Mer om det under bygga krypgrund.
Uppdaterad 2019-05-14
Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 0 / 5. Antal röstande 0
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst
2 reaktioner på ”Inneluftsventilerad Krypgrund kan utesluta avfuktare”
Hej LFS,
Stort tack för informativt samtal kring en komplex fråga. Jag har också nu tagit del av din omfattande info enl. ovan. Imponerande insikter! Jag vill gärna vid tillfälle få möjlighet för ett ytterligare samtal om din tid medger detta? Men först några funderingar härnedan_
1. Vår torpargrund har alltså nu försetts med ny isolering utan att någon folie lagts ut mot markpartiet. Hantverkarna har också helt murat igen de kattgluggar som tidigare funnits. Det år vårt utgångsläge. Frågan som vi då tvistar om är då hur vi på bästa kan förebygga risk för fukt och mögelskada:
1. Bör en avfuktare installeras redan i det här skedet? Och i så fall vilken modell?
2. Hur ser prisbilden i så fall ut med material och installation? Och var ligger årlig driftskostnad på?
3. Torpgrunden är på ca 70m2 byggt på massiv granitgrund utan möjlighet att komma in utifrån. Ska vi då redan nu innan golvet läggs förbereda för en lucka och i så fall hur stor?
4. Eller kan vi avvakta utvecklingen och nöja oss med kolla fuktigheten? Men åndå öppna för lucka i inomhusgolvet?
5. Torpet ligger högt med yt- och grundvatten som rinner från huset.
Inga träd eller buskar i närheten. Bjälklagret består av gamla stockar av förmodat kärnvirke som inte uppvisat några skador. Kraftig murstock med tre kanaler, kakelugnar och vedspis. (Kan dessa bidra till ökad värme i krypgrunden?)
6. Den kniviga frågan handlar ju om ventilationen. Ska kattgluggarna åter öppnas och kan en idé då vara att stänga under fuktig sommar och öppna under torra vintern. Eller vad säger din djupa insikt och erfarenhet?
Bästa hälsningar
Hans Luthman
073-0296070
Hej Hans,
Tack själv för ett trevligt samtal som förhöjde dagen på jobbet. Du är alltid välkommen tillbaka.
Ventilation i torpargrund och krypgrund har dryftats i många år vid detta laget. Hur man än gör är det överhängande risk för fuktskada. Att mura igen är kanske vanskligare än att låta det ventileras. Risken för rötsvamp ökar, särskilt efter att isolering lagts i golvbjälklaget, då isolering hindrar värme uppifrån att på naturligt sätt agera avfuktare. Fukt från marken kan inte längre ventileras ut. Ventilerar man så tillförs för hög fuktmängd under långa perioder på året. Det blir moment 22. Hur man än gör så kan det alltså bli fel.
Bäst är att fuktmäta, förslagsvis med en trådlös hygrometer. Vi har hygrometrar i butiken, även sådana som man kan fjärrövervaka via mobiltelefon. Hygrometerar för fjärrövervakning kräver dock att man har Internet och en router alternativt en s.k. mobil dongel i huset som ska övervakas. Finns också en variant som loggar värdena gällande temperatur och relativ fuktighet i krypgrunden. Efter en tids fuktmätning kan man hämta in värdena i sin dator. Sedan vet man om avfuktare behövs eller inte.
Vid val av avfuktare är det noga att man satsar rätt. Det vi ser vara den säkraste typen av avfuktare är sorptionsavfuktare, vilken klarar av att avfukta även i lägre temperaturer och inte innebär brandfara likt vissa andra avfuktartyper. Har man inte byggplast mot marken krävs en kraftfullare avfuktare än annars. Detta eftersom marken är en aldrig sinande fuktkälla. I en krypgrund eller torpargrund om 70kvm med byggplast mot marken kan man räkna med att avfuktaren går ungefär 400 till 1000 timmar per år. Allt beror på fuktlasten och hur hårt man ställer in avfuktarens hygrostat. Hygrostaten är den justeringsmöjlighet som medger att man ställer in ett börvärde gällande relativ fuktighet där avfuktaren ska starta upp avfuktning. Den går således inte hela tiden. Lägger man inte byggplast kan kan krävda driftstiden väsentligen ökas. Vi kan inte utan att skicka ut ett frågeformulär ge offert gällande installationskostnad. Lämplig avfuktare är t.ex. Acetec EvoDry PD+ vilken i normalfallet klarar av nämnt utrymme, även utan byggplast.
Det är bra att förbereda med att ta upp en inspektionslucka. Den ska vara tillräckligt stor så att man kan komma ned i utrymmet. Går det inte att komma ned kanske det i senare läge finns möjlighet att torrsuga ut material så det blir krypbart? Inspektionsluckan kan placeras så det går att installera avfuktaren direkt under luckan och dra våtgasslangen från avfuktaren ut genom ventilationshål genom grunden. Möjlighet finns också att installera avfuktare utanför krypgrunden.
Om man eldar i braskamin, kakelugnar etc. så kan det vid flitigt eldande ges spillvärme nedåt till krypgrunden och torpargrunden. Den i regel mest fuktbelastande årstiden är under sommar och sensommar. Då eldar man normalt inte eftersom det skulle bli en ren plåga att i sammanhanget elda tillräckligt då.
Om ventilationen ska vara öppen eller inte och när, är en fråga som egentligen inte kan besvaras. Alla hus, krypgrunder och torpargrunder skiljer sig klimat- och förutsättningsmässigt åt. Det som fungerade förr i uppvärmda torp utan någon direkt isolering i golvbjälklagen fungerar inte i dagens hus. Därav brukar jag säga moment 22. Någon som ringt in har kontrat med lite idéer om att ändra förhållandena lite lätt. Då säger jag -Det blir som att byta plats på tvåorna, samma potentiella problem. Fukt är inte att underskatta. Därför är förstavalet att fuktmäta för att kunna övervaka vad som händer. Vänta inte för länge med installation av avfuktare om fuktvärdena skjuter upp över säkra nivåer om 75% relativ fuktighet.
Mvh LFS
Kommentarer är stängda.