På senare tid har det annonserats en del kring användande av s.k. FTX värmeväxlare i frågan att säkra krypgrund från radon, fukt och mögel. Det har inkommit frågeställningar till oss rörande om lösningen håller vad som utannonserats och ger tillräcklig avfuktning. Här ges svar.

Funktionsmässigt drar värmeväxlaren via två fläktar och separata kanaler in samt ut luft från krypgrunden. I växlaren roterar en trumma av metall med många små kanaler förbi båda luftströmmarna. Värmen överförs på så sätt från den ena luftströmmen till den andra. Läs mer om liknande typ av värmeväxlare.

FTX, d.v.s. från- och tilluftsventilation med energiåtervinning togs ursprungligen fram för att sänka uppvärmningskostnader i uppvärmda hus och bostäder. Att använda aggregaten till krypgrund ser vi som högst osäkert i förhållande till ämnet fukt då det inte fungerar som en reell avfuktare och därmed ej hela tiden ser till att hålla den relativt sett kallare krypgrundens klimat sådant att mögel inte kan bildas.

Krypgrund tillförs fukt

Själva grundidéen med värmeväxlaren från tillverkande företag är att det under vintern ska återvinnas värme från krypgrunden då kallare luft dras in, samtidigt som krypgrunden ska kylas på sommaren. upp till hela 80% av värmen ska kunna återbringas antingen till inluften eller utluften. Under vintern kommer det i vissa klimatzoner med ihållande minusgrader och en i grundtillstånd torrare krypgrund fungera bra, för t.ex. sanering av radon eftersom utomhusluften inte innehåller så mycket fukt då det är kallare. Sommartid kommer vi däremot fram till ett antal mycket allvarliga brister hos systemet.

I roterande värmeväxlare finns ingen dräneringsslang för kondensvatten. Sådan används vanligen bara vid bruk av korsströmsvärmeväxlare, vilka ibland måste avfrosta. I en roterande värmeväxlare sker fuktåtervinningsgrad om ca. 50% av värmeåtervinningsgraden och mängden fukt som återvinns varierar beroende på ingående variabler såsom till- respektive frånluft, d.v.s. vid 80% värmeåtervinningsgrad så sker fuktåtervinning om ca. 40%, från frånluft till tilluft och i vissa fall givetvis tvärt om. Detta likställes vid ventilation av krypgrunden med enbart fläkt, fast med värmeåtervinning. Vinsten blir jämnare temperatur men negativt är att fuktproblemet enligt krav för ett säkert klimat inte påverkas till över hela året sett positivt (läs torrare). För att erhålla avfuktningseffekt får värmeväxlaren endast tillåtas vara i drift när fukthalten ute är lägre än i krypgrunden. Det går därför definitivt inte att likställa funktionen under hela värmeperioden med funktionen hos en avfuktare likt sorptionsavfuktare, då den senare arbetar igenom krypgrundens luftvolym så många gånger som krävs för att säkerställa klimatet. Värmeväxlaren drar igenom en konstant högre luftmängd som endast vid gynnsamma temperaturförhållanden “bearbetas” en gång och tillför därför periodvis skadlig fukt, samt även mögelsporer i mängd.

Under perioder då den ingående och utgående lufttemperaturen inte skiljer sig nämnvärt åt sker varken värme- eller fuktåtervinning. Under just dessa tider på året har vi hög relativ- och kanske också absolut luftfuktighet utomhus. Det är inte ovanligt att fuktperioderna kan vara upp till flera månader, eller under hela vinterhalvåret, med RF% liggande mellan 85-100%. Här kommer krypgrund såsom syllar och golvbjälklag teoretiskt sett formligen mättas med fukt, särskilt där tjockleken av isoleringen i golvbjälklaget är rejält tilltagen och där huset i övrigt inte är så pass uppvärmt att ganska stor mängd avfuktande värmestrålning kan ske nedåt krypgrunden till.

Visserligen minskar risken för grodd och tillväxt av mögel då man genom värmeväxlingen kan sänka temperaturen i krypgrunden. Dock vill vi påstå att detta sätt inte är tillförlitligt genom att fuktmätning ej sker både ute samt inne i krypgrund och utefter givna variabler för uppkommande av mögelgrodd styr när ventilation kan ske i avfuktande syfte eller inte.

All värme kan ej transporteras bort utan visst tillskott kommer alltid ske under varmare årstid. Just detta tillskott kan vara tillräckligt för uppkommande av problem relaterat till tilltänkt lösning i helhet.

För uteslutande av risken med tillförd fukt måste ett värmebatteri (typ av element) integreras i värmeväxlaren. Värmen sänker den relativa fuktigheten i inkommande luft. Det kommer resultera i oerhört dyr driftskostnad då aggregatet genom fläkdriften redan utan värmetillskott vid max. drift drar upp till 160W/h, vilket motsvarar kring 1.400kWh och en total årlig kostnad om närmare 1.700 SEK vid ett elpris om 1,2 SEK/kWh. Tillägget av värme kan öka kostnaden med i värsta fall upp till tusenlappar per år.

Radon ventileras ut

För sanering av radon i krypgrund finns väl beprövade lösningar där man genom speciell avfuktning via antingen sorptionsavfuktare såsom Acetec och ev. även installation av extra undertrycksfläkt ser till att motverka det undertryck som i bostaden drar upp luft innehållande radon från krypgrunden. Här finns möjligen en viss ytterligare brist hos värmeväxlaren då tillräckligt undertryck kanske inte kan skapas. Visserligen forcerar ventilationen bort radon men mindre mängder kan ändå komma upp i huset via vanligen förekommande luftpassager. Skulle värmeväxlaren justeras att hålla tillräckligt undertryck i hus som kräver det faller idéen med värmeväxlingen till stor del då utluftsmängden skulle behöva vara avsevärt högre än tillkommande. Ett FTX aggregat är vanligen inte tillverkat för att kunna åstadkomma ett högre undertryck.

Problem med radon kräver kontinuerligt undertryck. Ska man börja styra ventilationsaggregatet ifråga efter fukthalt i luften kan det kanske inte vara i drift under långa perioder. Även i denna fråga falerar det.

Risk med varierande fukttillstånd

Ett i grunden fuktigare tillstånd alstrar mer emissioner som kan vara hälsovådliga att få upp i huset, särskilt då grunden ömsom fuktas upp rejält för att under perioder avfuktas. Risk för utfällning av kemikalier samt elak lukt från tryckimpregnerat virke sker när det blir för uppfuktat. Samtidigt har det genom forskning påvisats att trä som fuktas upp för att sedan under en period torka, till träets yta avger sockerarter varpå mögel lätt kan frodas. Detta fenomen ses ofta såväl i krypgrund som uppe på vind där reella avfuktningsaggregat inte finns.

Vårt beslut

Vi vågar i dagsläget aldrig rekommendera FTX värmeväxlare till krypgrund då konceptet är obeprövat, samt av ovanstående förekommande anledningar. Det har tidigare laborerats med (rekommenderats) enbart undertryck utan avfuktning, vilket har visat sig kunna ställa till med stora bekymmer p.g.a. fukttillförseln. Vi vill inte bidra till mer sådan olycka utan istället informera om trygga krypgrundslösningar.

Dignitär inom ventilationsbranschen har av oss tillfrågats i ärendet, svaret blev som följer.:
“Tror inte på denna lösning. Man kan givetvis ventilera bort radon och i vissa fall fukt när uteluft är torrare än i krypgrunden, men detta kräver en styrning som kollar fukthalt ute och i krypgrund. Vitsen med denna produkt skulle vara att funktion finns för att varken kyla eller värma utrymmet så mycket p.g.a. värmeåtervinning om kanske ca. 80%. D.v.s. att man behåller kylan sommartid och värmen vintertid, i viss mån. Ingen lösning för att avfukta en krypgrund. Kanske kan man med detta system skapa något som mer liknar en s.k. varmgrund men då behöver aggregatet även ha ett värmebatteri.”

– Kan avfuktare kopplas till ventilation – värmeåtervinning FTX

Uppdaterad 2019-05-16