I många hus är skorstenen centralt anlagd för att kunna utnyttja värmeangivningen och är då även fint integrerad i byggnadskonstruktionen. Det finns idag ett antal skäl till att allt fler husägare får fukt i skorsten. Några av dessa är:
Det saknas skorstenhuv varvid regnvatten fritt kan regna ner i kanalerna. Ser man till hur mycket det regnar i Sverige per år faller i genomsnitt mellan 600-800 liter vatten per kvadratmeter och år. När den övre delen av skorstenen blir för fuktig bromsas ventilationen / självdraget. Fukten medger också att mögel och hussvamp bildas i kanalerna. Mögelgift, gaser och sporer kan förutom elak lukt transporteras in i boendemiljön genom omvänt drag genom skorstenen, vilket kan uppkomma vid vissa väderleksförhållanden etc.
Hussvamp är ett vanligt och många gånger för huset allvarligt angrepp då det kan växa mycket snabbt och leta sig igenom sprickor i skorstenen ut till byggnadsmaterial som blir till näring för svampen. Regnvatten som rinner ner till fundament i krypgrund kan även genom fuktvandring genom material eller mindre passager påverka mikroklimatet i krypgrunden negativt. Ofta finns det inmurade bärande detaljer av trä i skorstensstocken. Dessa blir fuktigare genom att de sekundärt absorberar fukten.
I hus som ej är uppvärmda tenderar skorstenen genom vätan vittra och frysa sönder så allvarligt att murstenarna faller ner i kanalerna.
Förändringar inom uppvärmningen
Oljepannor och vedeldning ersätts allt mer med olika typer av värmepumpar som bergvärme. Indragning av fjärrvärme är också vanligt förekommande. Konvertering av värmesystem medför såväl att källare, skorsten och vind blir fuktigare. Källaren värms inte längre upp av pannan som kanske tas bort helt. Det kan då dra upp fukt från källaren i den kanal som mynnar upp från källaren. Denna fuktiga luft kan kondensera i kanalen och det fria vattnet rinner då tillbaka samtidigt som det sugs upp av murbruk och stenar. Detta gäller även den luft som genom tänkt självdrag ska ventileras ut från bostaden genom de kallare kanalerna. Vinden värms inte längre upp av skorstenen och den lilla skillnaden i temperaturminskning kan vara avgörande för om mögel på vinden ska kunna bildas eller ej.
Vid oljeeldning bildas sett över tid stora mängder vatten vilket i ett normalstort hus motsvarar ända upp till närmare 20 liter per dygn. Bildas det kondens av detta vatten så kan fuktskador och därtill relaterade problem snabbt uppkomma.
Det räcker inte att sporadisk småelda för att torka ut hela skorstensstocken. Problem uppstår i byggnadsdetaljer som angränsar till skorstenen. Vid eldning tränger fukt ut ur muren och vid otillräcklig uppvärmning inte lämnar absorberande material. Man bör hålla konstruktionen adekvat och kontinuerligt uppvärmd under hela den kallare årstiden. Under sommaren ska man underhållseldar ordentligt ett flertal gånger. Var aktsam så att eldning inte sker för hastigt i kall skorsten. Denna kan då värmesprängas av den expanderande innestängda fukten. Såväl förhöjd luftfuktighet som kondens innebär skador.
Uppdaterad 2022-08-12
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 4.1 / 5. Antal röstande 9
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst
1 reaktion på ”Kondens samt fukt och mögel i skorsten”
Mycket bra info! Precis vad jag var ute efter, då jag t.o.m. vaknar av att det luktar så fruktansvärt illa från vår skorsten. Det puffar liksom. Varje höst blir det likadant, fastän vi har huv på skorstenen, men hör fick jag fler förklaringar till fuktvandring i murstocken. Fjärrvärme istället för oljepanna: Check. Bortplockar oljepanna: Check. Dragit ner på värmen under sommaren och iår även i början av hösten pga elpriserna: Check. Källare: Check. Eldar för sällan: Check. Sommartid nästan obefintligt. Orolig för mögeltillväxt just nu: Check. Ska gå upp och elda just nu med de få vedklampar vi har kvar Check. Måste köpa ved: Check.
Kommentarer är stängda.