En uteluftsventilerad vind utsätts för stora och snabba klimatförändringar sett till fukt och temperatur. Samtidigt ser ventilationen till att dra in stora mängder mögelsporer och andra organiska föroreningar såsom damm etc.

Under perioder är det mycket fuktigt ute och byggnadsmaterialet på vinden absorberar då fukten som kan uppmätas i virket med fuktkvotsmätare. Då råspont torkar följer sockerarter med inifrån träet till råspontens yta. Dessa sockerarter fungerar som näring åt mögel och blir därför ett mycket bra s.k. odlingsmedia tillsammans med inventilerade föroreningar som också sätter sig ytligt på råspont, isolering m.m.

Solens instrålning mot yttertaket ger ofta en snabb uttorkning av vinden. Då råsponten torkar snabbt avges större mängd sockerarter till dess yta än om uttorkningen sker långsamt. Dock avges sockret även när torkningen sker långsamt.

Under perioder med torrare klimat ligger mögelangrepp i träda, vilket det kan göra i åtskilliga år för att åter blomma upp när tillväxtfaktorerna är de rätta.

Eftersom man förr i regel genomgående använde kärnved istället för splintved (råspont tillverkas av splintveden) så klarar sig dessa vindar bättre mot ovanstående problem. Dock finns inte heller för dessa hus någon garanti mot uppkomst av mögel. Håll därför noggrann uppsikt särskilt under kallare årstid som höst, vinter och vår samt även under mycket fuktiga sommarperioder om huset skuggas mycket av träd.

Läs mer om råspont och vind.

Uppdaterad 2019-05-26