Sök

Fukt och mikrobiell påväxt på vind – Många husägare är omedvetna

4.8
(6)

Husägare inspekterar i regel sällan husets vindDet är enligt vår erfarenhet vanligt att husägare inte så ofta eller aldrig öppnat luckan upp till vind för att inspektera hur vinden och därmed huset egentligen mår. Kunskap och egenkontroll är gällande fukt och mögel på kallvind mycket viktigt att besitta och genomföra.

Några år in på 2000 gick larmet om att mögelskador är vanligt i krypgrund och att åtgärder som sanering och installation av avfuktare p.g.a. husens värde och de boendes hälsa måste prioriteras. Detta krypgrundslarm utfärdades med talande statistiskt underlag av större svenskt inspektions- och saneringsföretag. Samma företag följer egendomligt nog inte samma linje då det gäller inspektion av husens vind. Istället för att anmärka på mögelskada säger man att det inte är så farligt, att det är normalt eller att det inte är något att bry sig om, eller så reflekterar man inte alls. Under de år vi drivit verksamhet har våra inspektörer frekvent av husägare blivit utkallade som second opinion. Det är bland annat under dessa uppdrag vi blivit varse det som här omtalas. Vindsinspektionerna och övrig kundkontakt har givit oss både bred och ingående kunskap.

Är mögel på vind normalt?

Det finns två sätt att se på frågan. Visst är det normalt att mögel börjar växa på vindar som blir för fuktiga, vilket tyvärr är ett mycket vanligt scenario. Mögeltillväxt är till för att bryta ned dött material och behöver bara tillräckligt med fukt för att börja ställa till med skada, som har hänt för väldigt många husägare.

Mögel på vind, kallvind är vanligtKonstaterandet att vindsmögel är normalt är i sig rätt, men låta det stanna vid de orden måste ses som icke adekvat, ej professionellt. Enligt Folkhälsomyndigheten ska fuktskador och mögelskador i offentliga byggnader inte tillåtas. Det finns tungt vägande anledning till detta. I åtminstone 2.500 år har människan känt till de potentiella och faktiska hälsopåverkande aspekterna som skadorna utgör. Den moderna forskningen visar tydligt att man riskerar bli sjuk av exponeringen. Om vi ska spinna vidare på ordet normalt så kan det också ses som normalt att varierande kraftiga hälsoeffekter kan bli resultatet av mögel på vind och i huset i övrigt. Var ska gränsen då dras? Den tycker vi ska dras i enlighet med Försiktighetsprincipen, att aktuella vindsskador inte ska tillåtas, utan förebyggas och vid behov åtgärdas.

Läs mer om vind – kallvind

Som enskild husägare (ej hyresvärd) är man ännu inte reglerad under lag att utföra egenkontroll och åtgärder. Dock finns det som sagt tungt vägande anledningar att ändå regelbundet genomföra inspektioner samt vid behov förebygga och åtgärda. Det handlar både om husets värde och om de boendes hälsa. Precis som från krypgrund kan skadliga mögelmetaboliter och bakteriemetaboliter från vinden på olika sätt spridas till inomhusmiljön.

Spridning av mögelskada från vind till boendemiljön

Det finns ingen tydlig statistik över hur många vindsutrymmen som har fuktrelaterade skador. Dock vet vi utifrån de många vindsinspektioner vi utfört, samt från flertalet kontakter inom saneringsbranschen att fenomenet är mycket vanligt. Vi ser även att de flesta husägare är omedvetna om vindsproblematiken som tyst vilar ovanför deras huvuden och kanske påverkar inomhusmiljön.

Olika anledningar till att den mindre bra vindsbilden uppdagas är:

  • Seriös överlåtelsebesiktning där inspektören kan sin sak och agerar utifrån den totala kunskapsbanken som finns relaterat mögelskador etc. i hus.

  • Saker som förvaras på vinden tas ned och man känner från sakerna avvikande elak lukt och/eller ser mögelpåväxt.

  • Kunskapen börjar spridas och medvetenheten ökar därmed bland husägare.

  • Kunskapen ökar bland husköpare, som vill att ordentlig hus- och vindsinspektion genomförs. Alternativt följer de med viss grundkunskap eller inhämtad spetskunskap med besiktningsmannen på rundvandringen i huset.

  • Det börjar lukta illa nere i eller utanför huset och man söker efter anledningen, varvid vinden till sist inspekteras.

  • Någon eller flera i boendet drabbas av hälsoeffekter och man börjar fundera på eller blir tipsad om att det kan ha med själva huset och kanske vinden att göra.

Från vissa inomhusmiljöexperter utmålas det som att vindsmögel inte är något att direkt bry sig om, för det kan enligt dem inte påverka inomhusmiljön. Sådant uttalande måste ses som en generellt icke genomtänkt och ej forskningsverifierat. Evidens motbevisar denna okunskap. Ett otätt vindsbjälklag och rörgenomföringar kan särskilt vid undertryck i huset medföra luftläckage ned i boendemiljön. Det är relativt vanligt fenomen under uppvärmningssäsongen. Utomhusventilation av vinden kan medföra att bakterie- och mögelkontaminerad luft kommande från vindsutrymmet dras in genom husets tilluftssystem. Övertryck på vinden, likt när det blåser ute, kan pressa ned föroreningar.

Mögel på vind, vindsmögel är ofta negligerat

2013 gjorde vi sammanställning rörande att mögel på vindar med dess många gånger tråkiga sekundäreffekter är negligerat. Då tog vi upp ovan aspekter fast mer utförligt. Läs mer här:

Mögel i krypgrund vind hus negligerat ifråga allergi sjukdom

Skydda vinden – Vindsavfuktare

Det har från olika håll genomförts och utgivits forskning kring klimatet på vind, s.k. kallvind. Hela bilden gällande risker, uppkomst av skador, sekundärskador, sanering och konservering (avfuktning) har dock vad vi ser ännu inte presenterats från andra parter. Trögheten i det reglerande systemet gör troligen att vindarna ännu inte är kända, eller på annat sätt sagt är ökända likt krypgrunder. Satt i paritet till antal vindar med mögelskador så borde egentligen fenomenet hos husägare istället för omedvetet vara högst belyst.

Energimyndigheten gav för ett antal år sedan brett ut skrifter omtalande att isolering, tilläggsisolering på vind var bland det bästa en husägare kunde göra för att spara uppvärmningskostnader. De missade informationen att just isoleringsåtgärderna skapar en svalare och många gånger också fuktigare vind, likt en drivbänk för mögelpåväxt och i värsta fall för själva konstruktionens skull rötsvamp. Försiktigt har de senare efter kritik smugit med någon rad i sin information att man ska tänka på att det efter tilläggsisoleringen kan uppstå ett för mikrober gynnsammare vindsklimat. Frågan är varför myndigheter inte informerar fullt ut då kunskapen finns?

I jakten på energibesparing har fler riskkonstruktioner tillkommit i hus. Dessa riskkonstruktioner är inte tillräckligt fuktförlåtande, d.v.s. det byggs där upp fukt i sådan mängd att skador uppstår. Hur skyddar man husets vind från detta?

Vissa säger att man ska öppna upp mer ventilation till vinden. Tyvärr så måste det ses som ett experiment, med hög risk att förvärra ev. redan befintligt fuktproblem, alternativt att sådant faktiskt startar efter ventilationsökningen. För att beskriva kort så räcker det hänvisa till det långa höstklimatet vi har här i Sverige. Det är mycket fuktigt i luften under långa perioder och denna luft ska inte ventileras in på vind. En av anledningarna till tipset om ökad vindsventilation är att man ventilerar själva bostaden och på sä sätt får ut överskottsfukt. Den i sak “bortglömda” parametern är att det krävs ganska ordentligt med värme för att nå en fuktutdrivande effekt. Just värmen isoleras bort från vindarna. Därmed får inventilerad fukt möjlighet att buffras i material som har förmåga att binda eller absorbera fukten.

Skyddas vinden genom att ventilera bostaden mer eller bättre? I vissa fall kan det förbättra eller avhjälpa vindsproblemen, men oftast ser vi att utomhusfukten är den direkta och mer uttalade faktorn. Fungerar det då som vindsavfuktare att stänga igen ventilationen? Nej tyvärr så kan det misslyckats riktigt ordentligt. Det skulle kunna skydda vinden då man har tunn isolertjocklek i vindsbjälklaget, bra uppvärming och ventilation i huset, god fuktspärr mot vindsbjälklagets undersida, ett vindstak som tillåter fukten att passera ut men inte in, samt goda vegetations- och klimatförhållanden i husets omgivning etc.. Faktorerna som kan leda till misslyckande är tråkigt nog många.

Här ses vindsavfuktare Acetec EvoDry PD+Vi gillar säkra lösningar och förespråkar därför i förebyggande läge uppsättande av trådlös hygrometer på vinden så att man från bostaden kan följa vad som händer däruppe. Det går också att använda insticksmätare, s.k. fuktkvotsmätare för att mäta fukthalten i reglar och annat trä likt råspont. Med fuktkvotsmätaren kan kontroll ske om fukt redan hunnit buffras upp i vindsmaterialet. Är läget sådant att säkra fuktnivåer passeras så skyddas vinden som allra bäst genom installation av adekvat vindsavfuktare. En sådan är Acetec EvoDry PD+ vilken är specialanpassad för svalare utrymmen som t.ex. kallvind. Vindsavfuktaren klarar galant av att avfukta ned till -20 grader. Det är högst sällan och kortvarigt det blir så kallt på vind i Sverige. Acetec EvoDry PD+ vindsavfuktare täcker därmed hela avfuktningsbehovet. Med vindsavfuktare av denna sorptionstyp ska vindsventilationen stängas till. Vindsavfuktningen och igenstängningen medför positiva effekter. Vindsmaterial såsom isolering och trä hålls genom vindsavfuktarens arbete torrare. En av effekterna blir markant bättre isolervärde medföljande potentiellt bättre komfort i bostaden genom mindre kallras från innertaket. Lägre uppvärmningskostnad är ytterligare potentiell effekt. Själva vinden fuktbelastas inte så hårt och blir varmare än vid ventilation. Totalekonomiskt är vindsavfuktare en bra affär, särskilt då husägare kan slippa sanering och renovering för mellan 50.000 – 500.000 kr, eller i vissa fall ännu mer beroende på husstorlek och skadeomfattning.

Läs mer om Acetec EvoDry PD+ (med brandskyddsfunktion)

Acetec EvoDry PD+ på vind – Vindsavfuktare installation

Läs mer om Acetec EvoDry PD

Inflikas ska att det ibland förs reklam om och utförs installationer av osäkra vindsavfuktare. Ett exempel är s.k. klimatstyrd fläkt som sägs ventilera vinden torr då möjlighet för uteluftsventilation ges. Denna lösningen har i vissa fall tydligt givit kraftiga bakslag och är inte i alla lägen att se som säker vindsavfuktning.

Läs mer om olämplig vindavfuktare via fläkt – styrd ventilation

Lukt av ammoniak från cellulosaisolering med ammoniumsulfat

– Solpaneler s.k. solceller förorsakar mögel på vind

2018-03-07
Uppdaterad 2023-01-24

Hur bra var denna sida?

Klicka på en stjärna för att rösta

Sammanlagd ranking 4.8 / 5. Antal röstande 6

Inga röster än. Bli först med att lägga din röst

Dela vårt innehåll

Snabba Leveranser

Nya Sidor

Cookie Policy (EU)

5 (1) Hur bra var denna sida? Klicka på en stjärna för att rösta Lägg till din röst Sammanlagd ranking 5 / 5. Antal röstande 1 Inga röster än. Bli först med att lägga din

id06-logotype
Avfuktningsprojekt med ID06

0 (0) Ljungby Fuktkontroll – Din Partner för Säkra avfuktningsprojekt med ID06   Vad är ID06 och Varför Är Det Viktigt? ID06 – En Nyckel till Säkerhet och Effektivitet ID06 är en standard för identifikation

Användning av Airsteril AS-430 i krypgrund
Användning av Airsteril AS-430 i krypgrund

0 (0) Användning av Airsteril AS-430 i krypgrund                       För att hantera luktproblem i krypgrunden finns det flera åtgärder att överväga, eftersom lukt ofta sprids

Produktexempel

Processorkort passande avfuktare med styrutrustning EDC-01 och som har manöverpanel MPO-01.

Processorkort EDP 1.0

0 (0) Processorkort passande avfuktare med styrutrustning EDC-01 och som har manöverpanel MPO-01. Hur bra var denna sida? Klicka på en stjärna för att rösta

Läs mer »
Ljuddämpare

Flexibel Ljuddämpare 100x600mm. Alu.

För att effektivt reducera fläktljudet från undertrycksfläkten kan man med fördel koppla till en ljuddämpare både före och efter fläktenheten.

Man uppnår då en låg ljudvolym och minskar därför möjligheten att störande fläktljud kan ta sig in i boningshuset, beroende på var man valt att installera enheten.

Läs mer »

Inlägg

Rulla till toppen