Plintgrund är en typ av grundläggning där man gräver ned plintar på frostfritt djup och sedan en bit över marknivå lägger reglar på plintarna. Isoleringen lägger man mellan reglarna efter att man byggt en botten.
Grundmurar anlägges ej, meningen är att luft fritt får svepa in under plintgrunden.
Inte sällan ansamlas fukt genom naturens försorg under byggnaden där det blir lämpligt klimat för mögel och bakterier, vars framfart vid allvarligt angrepp brukar kännas upp i huset som någon typ av icke önskvärd lukt.
Plintgrund möglar trots ventilation
Tidigare har det som standard förespråkats att utökad eller väl anpassad ventilation räddar en byggnads olika delar, som t.ex. krypgrund eller vind. Man menade att plintgrunden skulle avfuktas genom att det inte fanns något som stoppade upp ventilationen. Denna förlegade ventilationsstandard gäller inte idag då vi använder mer isolering i våra hus samtidigt som kallställning ibland sker, särskilt under de perioder som klimatet är mest påfrestande sett till total fuktlast. Klimatfaktorn får man väga in eftersom vi globalt sett får varmare väder och mer fukt i omlopp. Trots ventilationen möglar plintgrunder, eller mer rättvisande vända på meningen och säga att tack vare ventilation så blir det mögel.
Likt krypgrund
Plintgrund är mycket lik krypgrund fast med en väsentlig skillnad. Kring krypgrund finns grundmur med mindre ventilationsöppningar. Båda grundläggningsmetoderna angränsar till mark och där finner vi flertalet problemställningar. Markfukt tränger upp och marken kyler ned den totala luftmängden under plintgrunden så relativa fuktigheten stiger. Det är inte alltid det fläktar ute och stillastående fuktig luft är negativt. Samtidigt kan det vara ogynnsamt klimatförhållande även då det inte är vindstilla. Regn kan slå in under grunden vid busväder och det kan vid vissa förhållanden rinna in eller trycka upp vatten.
Rådet om att öppna upp mer kring sin krypgrund gäller ännu. Utfallet är procentuellt sådant att man kan räkna med mögel och lukt om det inte finns någon avfuktare eller avfuktande verkan i övrigt.
Avfuktare för plintgrunder
Eftersom det i en plintgrund är öppet mot uteluften så är det inte lönt att sätta dit en avfuktare eftersom man då ger sig på att avfukta hela världen.
Passiv avfuktare som isolering mot marken hjälper till största delen mot den direkta markfukten och avskärmar även markkylan. Den isolering som vi framgångsrikt använder i krypgrund benämns krypgrundsisolering. En annan typ som kan läggas vid jämn markyta kan läggas är EPS-plast, cellplast och frigolit, då uppe på byggplast. Viktigt är att isoleringen inte har kontakt med plintgrundens botten. Då kan fukt bli instängt i golvbjälklaget. Väl tilltagen luftspalt måste därför finnas.
Minskad isolertjocklek i golvbjälklaget släpper igenom mer värme från huset eller stugan. Under sommaren kan med mindre golvbjälklagsisolering i ett välventilerat hus värmestrålning ge en säkrare plintgrund om övriga omständigheter är positiva. Kallställs byggnaden som så ofta sker med sommarstuga finns ingen välgörande värme att få uppifrån då höstvädret sätter in med sin fuktpåverkan.
Till plintgrund skulle luftsolfångare kunna kopplas enligt samtal och mailtips som nått oss. Givetvis är vi enormt tacksamma för tips i allmänhet men ibland kan vi inte hålla med likt i detta fall då värmen från luftsolfångaren skulle pysa ut åt sidorna okontrollerat utan att kunna påverka positivt och avfukta under hela plintgrunden. En luftsolfångare avfuktar inte luften utan värmer endast upp så att relativa fuktigheten sjunker. Det blir missvisande och där man inte kan behålla värmen tillräckligt bra kan mögel ibland ännu lättare växa till. Till detta lyser inte solen mer än ungefär 1.000 till 1.400 timmar per år, av totalt ca. 8.700 timmar. Mer förklarande har skrivits på sidan luftsolfångare i krypgrund.
Bygga om, konvertera och avfukta
Det råd vi många gånger givit är att man både i förebyggande och akutare skede kan bygga om plintgrund och konvertera denna till att bli mer som krypgrund. Sätt igen öppningen mellan konstruktionen och marken med lecablock eller en väderbeständig stenskiva. Tätning i skarvarna och isolering på insidan av stenskivorna. Täck marken med byggplast för ett så bra resultat som möjligt. Komplettera med en avfuktare. Extra undertryck kan vara nödvändigt om det luktar från bjälklagskonstruktionen.
Bäst är egentligen att byta ut allt material i plintgrunden som luktar och är angripet även om det kostar en hel del.
Plintgrund tillhör kategorin riskkonstruktion.
Uppdaterad 2022-06-30
Hur bra var denna sida?
Klicka på en stjärna för att rösta
Sammanlagd ranking 4.1 / 5. Antal röstande 14
Inga röster än. Bli först med att lägga din röst
16 reaktioner på ”Plintgrund-Fukt mögel lukt”
Hej
Ska bygga ett fritidshus på plintar och hade tänkt mej golvvärme men läste nån stans att det skulle öka risken för att fukt skulle stiga upp i bjälklaget, stämmer det?
Hej Göran,
När man anlägger golvvärme bör det isoleras extra bra i golvbjälklaget under värmeslingorna. Detta medför att värmeläckaget uppifrån minskar, varvid golvbjälklag och isolering kan bli fuktigare. Värme fungerar avfuktande. Varje grads temperaturhöjning innebär sänkt relativ fuktighet om upp till 6%, lite beroende på utgångsläget. I en (insnöad) fuktteknikers värld stiger inte fukt upp i plintgrund. Däremot Kan byggnadsmaterial av trä etc. absorbera fukt och fukt binds även upp i isoleringen. Under vissa förhållanden kan den relativa fuktigheten i uteluften innebära att konstruktionen blir så fuktig att mögel och bakterier kan trivas. Fukt kan däremot stiga upp i platta på mark samt i ev. regelverk och isolering ovan plattan. När man anlade golvvärme i tidigare varianter av platta på mark kan begreppet omvänd fuktvandring nämnas. Konstruktionen blev fuktigare när golvvärmen stängdes av under sommaren. Detta kan dock inte direkt appliceras på plintgrund.
Tack för svar så långt, men skulle du i korthet beskriva ett snitt på ett bjälklag.
Skulle det vara lämpligt att på ovansidan av en golvbjälke placera en ångspärr eller en fuktspärr(vet inte vilket som vore mest rätt i så fall) och sedan bygga på med en 2″x2″ regel som då skapar det utrymmet som det spårade plåtarna till vattenburen golvvärme behöver för installationen, eller kanske spårad spånskiva direkt på plasten?
Hej Göran,
Den gyllene regeln som gäller byggplast, byggfolie, är att den ska läggas mot den varma sidan i en konstruktion. I annat fall är risken större att plastningen låser in fukt i konstruktionen. När det gäller dessa typer av installation vill vi hänvisa till vad tillverkaren gällande golvvärmesystemet ger för råd. Passa på att fråga om garantier och utifrån vilka fuktrelaterade aspekter etc. råden ges.
Hej
Om man skall bygga en stuga och ha plintgrund. Skulle man då kunna använda hasopor(skumglas)och fylla det upp mot blindbotten för att fukt inte skall kunna komma in under stugan
Hej Pierre,
Hasopor, även kallat skumglas eller cellglas, är inte ett tätt material. Det kan leta sig in fukt som sedan riskerar bli stillastående och inte kan komma ut igen. En lätt liknelse är då man uppför enstegstätad fasad, där fukt kan tränga in bakom cellplast och/eller puts. Konstruktionen kan inte andas som den ska och blir på så sätt byggnadstekniskt benämnt icke fuktförlåtande. Ytterligare anledning att undvika totalt uppfyllnad av Hasopor i torpargrund och krypgrund är att man bör kunna utföra inspektion och egenkontroll. Inte minst gäller det vid en överlåtelse av huset. Kan inte utrymmet inspekteras finns risk att spekulanter backar från budgivning och köp. Finns lukt i syllar och golvbjälklag så kan det vara svårt att bli av med och i vissa fall mer uttalat när man fyller upp tomrummet.
Spelar det roll vilket material man väljer närmast marken i bjälklaget, blindbotten heter det kanske. Fibercement istf board har jag sett i någon byggbeskrivning, blir risken mindre då? Om hela ytan är solid granit , helt renskrapad och med fullständig avrinning, minskar fuktbelastningen då? Är det ändå fördel att täcka med plast?
Hej Göran,
Berg kan utgöra mer markant köldbrygga än om annat material finns under huset. Det innebär att det riskerar bli fuktigare mot köldbryggan och således även i luften under plintgrunden. Bra är att använda material mot blindbotten som är lite fuktsäkrare, likt fibercement etc. Bra kan också om möjligt vara att isolera marken så att denna inte under varmare väderlek utgör så mycket köldbrygga.
Med material som tål mer fukt går man säkrare men vid tillräcklig fuktpåverkan sker ofta mögelskada. Plintgrund är därvidlag en riskkonstruktion.
Det kan vara fördel att täcka marken med byggplast, särskilt om den avger fukt. Berghäll utan sprickor leder dock inte upp fukt.
Synpunkter om plintgrund. Med makadam, markisolering, gott om plats för luften att röra sig sommartid (luftomsättning om minst motsv. 0,5 oms./h) stoppas markkyla och markfukten. Det går att beräkna med värme och fuktbalans. Med god luftomsättning kommer temperaturen i plintgrunden att vara den samma som utetemperaturen, dessutom kommer den relativa fuktigheten vara den samma och då kommer kondensering inte att ske.
Problemen med plintgrund eller krypgrund bottnar i bristfällig fuktprojektering.
Hej Triac,
Det är helt riktigt som du skriver. Dock finns en faktor att addera, ofta avgörande sådan. Det är långvarigt fuktig väderlek likt höstklimat. Då kan det föreligga relativ fuktighet upp över gränsvärden för mögeltillväxt under så lång period att plintgrunden ändå, trots bra fuktprojektering fuktskadas, mer eller mindre. Plintgrunden kan till skillnad från krypgrunden inte avfuktas och på så sätt fuktsäkras. Plintgrunden blir därmed totalt sett känslig och inbegrips under begreppet riskkonstruktion. Fuktprojektering kan i vissa fall avvärja problem men räcker tyvärr ofta inte till om man beaktar våra fyra säsonger och dess inverkan på våra hus.
Hej,
Har ett hus som är byggt i vinkel. I vinkeln finns ett oisolerat uterum (glaspartier) med trallgolv som står på plintar. Har tröttnat på draget från springorna i golvet och funderar på att lägga ett heltäckande golv ovanpå trallen. Eftersom uterummet är byggt i vinkeln är det relativt öppet för ventilation under golvet från två håll och det är dessutom ganska blåsigt där jag bor. Hur gör jag för att undvika eventuella mögelproblem under uterumsgolvet. Funderar på att lägga asfaboard eller cellplast, foam och ett klickgolv av kompositmaterial. Kommer det att funka?
Hej Håkan,
När man isolerar en tidigare oisolerad golvkonstruktion kommer den att under vissa väderleksförhållanden och årstider att i synnerhet på undersidan bli svalare och fuktigare än annars. Att ändra på förhållanden kan medföra fuktbekymmer. Gällande plintgrund kan man isolera marken för att bryta köldbryggan som den utgör. Vidare gäller det att bygga med fukttåligare material. Somliga hus ligger mer fuktutsatt medan andra ligger torrare beläget. Det blir svårt att svara vidare på din fråga, allt utefter detta samt att plintgrund är en typ av riskkonstruktion.
Hur påverkar höjden av plintgrunden fuktproblemen? Är en plintgrund vars botten befinner sig en eller två meter ovanför marknivån lika sårbar för fuktproblem som en plintgrund vars botten endast är någon decimeter ovanför marknivån?
Hej Kevin,
Avståendet mellan mark och blindbotten spelar viss roll eftersom mark utan isolering fungerar kylande. När temperaturen under fuktig säsong faller i utrymmet som plintgrunden utgör, höjs samtidigt den relativa fuktigheten. Mark utan ångbroms släpper också upp fukt som kan påverka, särskilt om blindbotten ligger närmare marken. Risken för fuktpåverkan minskar om plintgrundens botten är högre upp ovan mark. Dock kan det under fuktiga årstider ändå uppstå fuktskada. Ta t.ex. den höst och vinter som precis passerat, där det i södra till mellersta Sverige varit mycket hög fuktlast. Bra är att hålla bostaden tillräckligt uppvärmd under fuktiga säsonger, så att visst värmeläckage kan fungera som avfuktare gällande golvbjälklaget med dess isolering. Detta bygger också på att isolertjockleken inte får vara överdimensionerad så att viss värme kan gå igenom.
Mvh LFS
Hej..
En luftsolfångare kopplad till ett slang/rörsystem som värmer marken/luften och där den varma luften i rören aldrig kommer i kontakt med luften i krypgrunden utan bara passerar in och sedan ut.
Bör inte det lösa problemet?
Hälsningar
Lennart
Hej Lennart,
Din idé är intressant. Det ställer dock krav på många soltimmar, en stor luftsolfångare / solventilator med rejäl fläkt som kan trycka luft genom längre metallrör. Nattetid kommer systemet inte att fungera och inte heller när det är mulet. Rören måste dräneras, så att kondensvatten i dem kan rinna ut i lågpunkt. I rören kommer mögel att börja växa när det blir fuktigt där. Kanske inte nära luftsolfångaren där det är som varmare men längre bort från densamma. Det påverkar inte utrymmet i sig men det kommer till sist ut mögelkontaminerad luft i andra röränden. Marken kommer inte att kunna värmas upp så mycket då den är värmetrög. Bra är att lägga markplast och isolering mot marken så att värmen från rören går uppåt. Risken med att värma upp ytan av marken är att man lyfter upp mer markfukt än annars. Här är länk som förklarar varför det uppstår mögeltillväxt i svalare rör. Jordkyla och ventilation genom markslinga ger mögel Mvh LFS
Kommentarer är stängda.