Det är vanligt förekommande med till oss inkommande förfrågningar kring sanering med saneringsvätska i syfte att avdöda mögel och därmed slippa sätta in avfuktare.

Saneringsvätskan tar visserligen död på delar av det mögel som exponeras för behandlingen men åtgärden råder inte bot på själva källan till angreppet, vilket oftast beror på förhöjd luftfuktighet. Ett exempel på frekvent mögelangripen konstruktion är krypgrund. Om man nyttjar saneringsvätska i krypgrund eller även på vind får man räkna med att saneringseffekten succesivt avtar för att vara helt eller delvis verkningslös inom några veckor till år, beroende på omständigheterna. Inkommande fukt, kvarvarande mögel samt från naturen tillförda mögelsporer ställer sedan till problem igen.

Saneringsvätska kan fungera som gödning

Det finns saneringsvätskor som innehåller olika typer av Bor i så höga koncentrationer att mögelsvamp inte kan överleva. Faktum är dock att Bor även används till gödning inom lantbruket, fast då i mycket låg koncentration. I saneringsvätskan finns vanligen även kemikalier som motverkar ytspänning för att vätskan ska kunna tränga in på djupet i materialet där denna appliceras. Boret tenderar att sakta tränga in i materialet och senare kan en mycket liten mängd kvarstå på ytan och fungera som gödning åt nytt mögelangrepp. I andra typer av saneringsvätska finns inte Bor men väl andra verksamma kemikalier. Dessa tenderar även att försvinna in i t.ex. virket eller efter hand förlora verkningsgrad.

Vi har även på senare tid sett att det börjar användas vätskor vars innehåll är i stort sett det samma som i Klorin, d.v.s. natriumhypoklorit, fast i lite högre koncentration än i Klorin. Man bör vara medveten om att denna typen av saneringsvätska inte i alla lägen till 100% verkar på djupet och avdödar rötterna till möglet. Samtidigt kvarlämnas efter oxideringen av natriumhypokloriten ett lager med salt på ytan. Salt strävar efter att absorbera och binda fukt från omgivande luft, även om luften inte innehåller så mycket fukt att mögel kan bildas. Vanligt koksalt strävar efter att innehålla motsvarande 75% relativ fuktighet. Denna fukt transporteras sedan in i byggnadsmaterialet där t.o.m. röta kan uppkomma. Nämnas ska också att saneringsvätskor innehåller varierande mängder vatten med ända upp till 97%. Detta vatten sugs även upp av de exponerade ytorna och kan utan avfuktare och avfuktning ställa till ordentliga problem, bl.a. genom att via mikrobiellt angrepp utlösa metylering i tryckimpregnerat material såsom syll och övrigt kemikaliebehandlat i golvbjälklag etc.

Saneringsvätska och avfuktare i kombination

Om man har ett mikrobiellt angrepp som är av den karaktär att saneringsvätska måste användas måste även källan till angreppet i fråga lokaliseras. Med den erfarenhet vi idag har kan vi på förhand säga att det i många fall gällande krypgrund och vind beror på de för konstruktionerna rådande svagheter i form av årstids- och väderlekskänslighet m.m. Den fukt som finns i uteluften påverkar inomhusklimatet (läs om mikroklimat) till att vara källan i fråga. Ska saneringsvätska användas och källan inte är tillfällig likt vid översvämning behöver även avfuktare installeras för permanent bruk och inte bara som vid översvämning vara i drift under en viss via upprepade fuktmätningar bestämd tid. Med andra ord är det ett måste att direkt efter sanering installera avfuktare. Detta eftersom mögel som utsätts för sanering med kemikalier kan bli aggressivt och ge mer mögelgifter, se mögelsanering ger farligare mögel i krypgrund samt vind, samt utlösa lukter.

Luftrenare som alternativ till vätska

Nämnas ska även att det idag finns bra alternativ eller kombination till saneringsvätska, i form av luftrenare med fotokatalytisk process, som ser till att reducera mögel genom att bekämpa dess DNA så att även rötterna avdödas såväl som att mögelgift etc. neutraliseras. Dessa luftrenare är inte heller ett alternativ till avfuktare, utan istället att se som en mycket bra och miljövänlig kombinationslösning.

Uppdaterad 2019-05-27