Öppettider vardagar 8-16 Vardagar 8-16  Telefon växel 0372-10010 Telefon 0372-10010
Semester v30-31 23 juli - 5 augusti

Mögelsanering ger farligare mögel i krypgrund samt vind

Vi har tidigare lyft fram fakta om överhängande risk vid mögelsanering med saneringsvätska utan att använda avfuktare. Det visar sig genom senaste forskningsupptäckter att allvaret i det budskapet ytterligare måste skärpas upp. Våra farhågor har hela tiden varit att mögel kan bli potent farligare genom bildandet av t.ex. mer mögelgift då det efter mögelsanering återigen tar fart i ett allt för fuktigt klimat som periodvis råder i t.ex. krypgrund eller vind.

Mögelsanering kan innebära mer mögelgift
Vid Max Rubner Institutet i Karlsruhe har man nyligen tittat närmare på vad som händer då fungicider används mot mögel på grödor (ext. länk). Fyndet som gjordes av forskarteamet lyfte fram fakta att fungicider, de sju vanligaste fabrikaten, endast bromsar upp tillväxten av möglet men samtidigt stressar de vanligen mer giftiga svamparterna att bilda mer mögelgift.

Fungicid kan benämnas som bekämpningsmedel emot olika arter av svamp, men är en vanligare benämning då mögel ska saneras från grödor än vid sanering av mögel i hus, där man i dagligt tal oftare använder ordet saneringsvätska.

Vidare fynd som gjorts är att vanligt använda bekämpningmedel som Benomyl och Glyfosat (Roundup) i fält skapat långt mycket mer och resistent mögel och mögelgift. Det här blir inte endast problem med ökad mögelfrekvens i mat utan också i hus. Läs mer under sidan: Fungicider skapar farligare mögel i mat, hus och människa.

Krypgrund och vind

Mögel kan blossa upp värre efter sanering i krypgrund och vind

Vad som hos vissa firmor vilka utför sanering och beställare inte har anammats är kunskapen att saneringsvätska mot mögel ej är en definitiv metod för över tid hållbar sanering. Ofta möts vi av samtal från husägare som säger att det återigen efter mögelsanering börjat mögla, tillika mycket kraftigare. Vid inspektioner ses detta vara alldeles för frekvent återkommande i husets konstruktion såsom krypgrund och vind. Vad händer då i praktiken? Jo, möglet avdödas (saneras) endast till varierande stor del utefter förhållanden som noggrannhet hos saneraren, mögelart, mängd påväxt, byggnadsmaterial, årstid och vilken typ av saneringsvätska som brukas.




I krypgrund återkommer det fuktigare klimatet varje sommar. Kanske kan saneringsvätskan bromsa upp mögel under en till några säsonger, men sedan sätter tillväxtprocessen fart igen. Vissa fungicida medel ger sekundärt gödning medan andra finns kvar med en över tid avtagande giftverkan emot möglet. I båda fallen kan det troligen leda till en ökad produktion av mögelgift och andra mögelmetaboliter.

Vind fuktbelastas till skillnad från krypgrund hårdare under köldperioder och samma fenomen gäller samt att vi redan säsongen efter saneringstillfället sett enormt riklig (riktigt fluffig) mögeltillväxt. Det kan vara så att det på vind under dagar där solvärme strålar in ges ett bättre tillväxtklimat.

Onaturligt

Mögel i hus är naturligt men ändå inte. Naturfenomenen som gör att möglet uppkommer innebär att olika tillväxtfaktorer sammanfaller. Däremot är det för möglet högst onaturligt att utsättas för saneringsvätska, varvid det stressas och blir mer aggressivt för att kunna anpassa sig och överleva. Det här gäller också då man behandlar virke m.m. med tryckimpregnering samt andra saneringsmetoder. En sådan metod var tidigare i förebyggande syfte att behandla konstruktionsvirke med pentaklorfenol. Idéerna om förebyggande hållbar sanering med olika kemikalier kan förkastas till papperskorgen eftersom det idag inte vad vi känner till finns någon kemisk metod som ger fullt ut bra resultat, utan snarare i en förlängning på olika sätt leder till negativa följder, om inte avfuktare direkt sätts in att motverka "rekyleffekten".

Gemensamt för de olika gifter man brukar emot mögel är att dessa ställer helt andra "krav" på möglet för att det ska kunna växa vidare. Det skapas en onaturlig miljö. Detsamma sker då mögel tillåts växa på och i olika moderna byggnadsmaterial vilka för tänkt bästa funktion och fuktskydd är preparerade med kemiska ämnen. Ett exempel här är isolering.

Läkare och forskare

Det är inte sällan vi möts av rapporter från läkare och forskare som undersöker hus med fuktskador, s.k. sjuka hus, i jakten på varför de som vistas i husen uppvisar symptom och sjukdom. Här brukar man räkna mängden mögelsporer både ute och inne för att komma fram till om det i huset kan vara onormal mögelaktivitet som påverkar människorna där. Finner man ingen direkt avvikelse gällande mögelsporkvantifieringen, d.v.s att det ej finns mer sporer i huset än i uteluften, förkastas ofta teorin om att möglet som funnits i husets konstruktion kunnat påverka. Frågan är när man ska frångå denna uråldriga och icke givande metoden för att finna samband mellan orsak och verkan? Mögel i naturen och mögel i hus kan inte till fullo jämföras i frågan hur potent skadligt det kan vara. Allt mer talar för detta och vi önskar bättre förhållningssätt samt framför allt ett ärligt sådant där inomhusmiljökonsulterna och läkarna börjar informera enligt miljöbalkens försiktighetsprincip etc. istället för att värna materiella ekonomiska intressen, samhällets totala tröghet i problemhantering och sina egna timdebiteringar samt forskarnamn och karriärer.

- Läs också sidan Mögelsanering - Mögel och mögelgift kvarstår

2013-08-20
Uppdaterad 2016-07-14
Av Jerker Andersson

Lägg samman faktorer som kemiska ämnen från fuktigt konstruktionsmaterial samt mögel, bakterier, jäst och du möter den troliga förklaringen till varför fuktskadade hus får dig att må dåligt.

Forskningen som vi här refererar till talar sitt tydliga språk. Vi utsätts för både fungicider och mer mögelgift vid intag av mat där man behandlat råvaran med vätskor emot mögel.

Vad händer då vi möts av fungicider från hus där det också finns mögel samtidigt som vi i dubbel bemärkelse får i oss mer gifter genom mat och dryck? Svaret bör vara enkelt; Allergi, astma, cancer m.m.