Mögel avger då t.ex. tillväxt sker i ett hus mängder av sekundära ämnen. Dessa kan kallas metaboliter. Ingående i mängden mögelmetaboliter är MVOC – Microbial Volatile Organic Compounds, eller på svenska Mikrobiellt Producerade Kolväten. Lukttröskeln för ämnena är låg vilket innebär att den känsligare näsan detekterar lukten redan vid låga koncentrationer. Inom stora delar av forskningsvärlden har man ännu inte kommit så långt gällande klassning ifråga hälsoeffekter.

Vi har tidigare skrivit om Professor Joan W. Bennett vars hus vattenskadades under orkanen Katrina. Joan passade på att i det kraftigt skadade huset sampla olika mögelarter. Samtidigt drabbades hon av symtom och började fundera på om mögel trots vad etablissemanget sade kunde orsaka hälsoeffekter. Hon gick vidare med studier kring en av de vanliga varianterna av kolväten 1-octen-3-ol. Uppseendeväckande fynd gjordes vid exponering emot fruktflugan Drosophila melongaster. Låga koncentrationer bedömdes orsaka parkinsons-liknande symtom, reducerade dopaminnivåer samtidigt som degeneration av dopaminproducerande nervceller sågs. (1)

Nu har Bennett med kollegor gjort vidare och mer djupgående studier med hjälp av mögel från hus som utsattes för orkanen Sandy. Åtta mögelarter med dess 24 underarter identifierades. En av de vanligaste förekommande var Penicillium chrysogenum, vilken här i Sverige funnits vara den mest vanliga och en av de första koloniserande arterna av mögel i krypgrund. (2) Man utsatte via kontrollerade försök Drosophila-larver för 20 olika aktuella MVOC och fann varierande grad av dödlighet (15-80%) beroende på vilka arter av mögel som MVOC avgavs från och vilka sammansättningar av olika kolväten som därmed gjordes. Vidare sågs försening i utveckling från larv till puppa och bedömning gjordes att total utvecklingsförsening skedde med upp till fyra dagar.

Utifrån resultaten bedömdes Aspergillus niger, ingående i begreppet svartmögel (3), vara den ifråga mest toxiska arten, följd av flera andra i fuktskadade hus vanligt förekommande mögel. De mögelarter som framkom mer toxiska producerade högre mängd av metaboliter såsom 1-octen-3-ol (octenol), 3-octanone, 3-octanol, 2-octen-1-ol och 2-nonanone. I dessa försök gav t.ex. mögelindikatorn 3-methyl-1-butanol, en av de substanser man i förenklade inomhusanalyser kan söka efter, mindre toxiska effekter. Datan som forskningsteamet får fram ger stöd åt tidigare framkommen oro och hypoteser som befarar och föreslår att somliga lättflyktiga luktande ämnen från mögel beroende på koncentration och kombinationer kan vara toxiska. (4) Joan Bennett har under sin tidigare forskning 2015 ställt befogad fråga om VOC från mögel kan vara mykotoxiner, det vi kallar mögelgift (5). Hennes förslag till benämning på dessa mer eller mindre luktande volatila ämnena är “Volatoxin”. (6)

Lukt av mögel i hus

Det finns många olika ämnen som kan orsaka lukt i hus. Vissa lukter kommer från elektronik, rengöringsmedel, träskyddsmedel och byggnadsmaterial, medan andra uppstår från fuktskadeställen där mögel, bakterier och jästsvamp finner lämpligt klimat för tillväxt. (7) Allmänt brukar mögellukt kunna kallas sommarstugelukt och felaktigt bortförklaras som innestängd lukt vilken försvinner vid vädring. (8) Här ser vi kunskapsglapp vilket kan föranleda ohälsa genom att saneringsåtgärder och avfuktning inte vidtas.

Vissa luktande ämnen kan uppfattas som välbehagliga medan andra är direkt irriterande och ledande till olika hälsoeffekter. Allt mer forskning och i synnerhet evidens omtalar att barn och vuxna vilka vistats i hus med mögel drabbas av överkänslighetsreaktioner, inte bara emot lukt från möglet utan också emot andra lukter som t.ex. parfymer. Ökande antal personer som kontaktar oss berättar att de i samband med vistelse i mögelhus utvecklat MCS – Multipel Kemisk Känslighet och allergiliknande symtom. (9) Noteras ska att kolväten och kemiskt sammansatta motsvarigheter från olika mögelarter länge inte varit sedda som toxiska, utan i stort sett endast klassats som lukter. Därmed förekommer MVOC i olika parfymer och även i mat.

Det är viktigt att finna själva mögelangreppet i hus och utföra adekvat sanering. Under tiden källan finns kvar kommer metaboliter att spridas runt i huset. MVOC samt andra ämnen från mögelhärden har förmåga att kunna luktsmitta och fastna i andra material. Desto tidigare sanering utförs ju större chans är det därmed att förhindra kontamineringsföljderna. För att spåra material som är mögelangripna eller tagit lukt kan man initialt via vissa knep utföra luktspårning. (10) Som allra bäst byts angripet material ut under kontrollerade former så kontaminering av resterande hus undviks. Kompletterande behövs ofta avfuktare i riskkonstruktioner som källare, krypgrund och vind etc. (11) Avfuktaren i sig hindrar genom att sänka fukthalten i luft och material att möglet återväxer. Ytterligare avfuktningseffekt ges sekundärt genom att en del mögelmetaboliter är bundna i eller på vattenmolekylerna i luften. Då avfuktaren via kondensteknik eller sorptionsteknik forcerar bort fukt reduceras föroreningsmängden. Det är dock endast delreducerande effekt som ges via avfuktaren. (12) För att uppnå bäst möjliga luktsanering använder vi ofta fotokatalytisk luftrenare under benämning AirSteril. (13)

Forskningsläget

Joan W. Bennetts forskning kommer troligen över viss tid framåt att formligen vända upp och ned på vad man tidigare trott rörande mögellukt. På forskaretiskt sätt berättar hon om detta genom orden att lukt från mögel medför fysiologiska konsekvenser och att mykologer samt andra biologer som studerar aromer från svamp kommer bli varse att det handlar om mer än just lukter. (14)

Vid Umeå Universitet gav man sig tidigare på att genom viss form av toxikologisk utredning försöka förklara varför hälsoeffekter, allmänt benämnda Sjuka Hus så frekvent rapporteras. Övergripande fann man att olika ämnen i fuktskademiljö kunde ge symtom även i koncentration under gällande gränsvärden. (15) Mögelexponering ingick i exponeringskammarstudie vilket visade att högre koncentrationer av VOC och MVOC ger ohälsosam miljö, medan lägre ej gav samma utslag. Här såg universitetets representanter att stress inverkade symtomökande. (16) Efter dessa studier har man vad vi sett merdelen inriktat forskningen emot psykiska och personliga aspekter, omtalande att lukt från mögel och träskyddsmedel inte kan vara klassiskt eller akut toxiskt. Istället ska det vara oro och rädsla som förorsakar symtom och inflammativa reaktioner i kroppen. Denna forskning anser vi behöva nyanseras bl.a. med hjälp av det Joan W. Bennett et al. kommit fram till. I realiteten, i mögliga hus, exponeras utsatta personer inte under de korta stunder försökspersonerna befann sig i Umeå Universitets exponeringskammare. Exponeringstiden är i skadade hus avsevärt längre och sträcker sig från ett antal timmar per dag till hela dygn över många års tid. Lågdosexponering över tid måste beaktas och lämnas som en fullt möjlig delförklaring till det vi i fält ser och genom longitudinella studier tar del av.

Det är inte säkert att enskilt isolerat ämne från mögel etc. i låg koncentration ger hälsoeffekter eller leder till mer än snabbt övergående symtom, särskilt inte vid kortare exponeringskammarförsök. Däremot framgår det av allt mer forskning att den totala mixen av olika mögelmetaboliter måste beaktas. Nyligt genomförda studier under projektet MYCOMIX visar att totala effekter av mögelgift i mat och fuktskadade hus gör att barn ligger i tydlig riskzon. (17) Vi anser bevisen för möglets potentiella skadliga effekter nu vara så starka att mögelskada i hus bör klassas likt asbest och regleras under lag, hur sanering m.m. ska ske. Kunskapsglappet är inom myndigheter tyvärr stort vilket bland annat ses i ärenden där personal, barn eller föräldrar klagar på dålig skolmiljö. Ofta beaktas inte ens Miljöbalken/Försiktighetsprincipen där det står omtalat att bristande medicinsk forskning ej får ligga till hinder för åtgärder. Myndigheterna och konsulterna som träder in i och reglerar “mögelärenden” behöver förkovra sig inom senaste vetenskapliga bevisen för att mögel med dess metaboliter, likt t.ex. lukter, samt fuktskadeemissioner i övrigt ger hälsoskador. (18)

Läs mer sammanfattande om mögel samt varför mögelangrepp är vanligt i hus. (19,20)

Hundar kan vara långt bättre än oss människor på att känna lukt från mögel. Hunden måste ha gedigen träning för att bli så säker det går. Läs mer om mögelhund.

2016-11-29
Uppdaterad 2019-05-22