Då vi själva vid inspektion sett och även fått in uppgifter som tyder på att oxidativ klorbaserad saneringsvätska ej fungerar så som tänkt, har vi gått vidare med frågeställningen om varför. Nu vill vi utfärda varning för att använda klorbaserade medel utan att i efterhand installera rätt sorts avfuktare, eller på annat säkert sätt kontrollera klimatet.

Oxidativ saneringsvätska kan accelerera mögeltillväxt

Oxidativ saneringsvätska är mycket effektiv gällande att ta bort de fläckar, den infärgning som mögel också kallat svartmögel ger på t.ex. trä. Svartmöglets pigmentämne melanin är känsligt för klor och därför kan man med saneringsmetoden få bra resultat rent okulärt, d.v.s. bleka ned den svartmögelinfärgning man ser. Det är dock inte alltid man får 100% resultat eftersom mögelinfärgningen kan vara intensiv och även bestå av det som kallas blånad.

Klorvätskan är också effektiv för att avdöda bakterier som är representerade på en yta där mögel växer. I naturen är bakterier och mögel varandras antagonister. De interagerar, kontrollerar och bekämpar varandra bl.a. genom att utsöndra olika MVOC – Mikrobiella Volatila Organiska Ämnen samt gifter o.s.v.. Då bakteriefloran sanerats bort kan svartmögelsporerna som ej avdödats utvecklas snabbare och än rikligare än tidigare. Klorvätskan ses ej vara lika effektiv emot mögel som mot bakterier. Till detta finns under varmare årstid kring 10.000 mögelsporer per kubikmeter uteluft. En del av dessa kommer att landa på den sanerade ytan och där vänta på rätt klimat.

Efter applicering omvandlas klor till salt. Salt drar åt sig fukt från omgivningen, motsvarande upp till ca. 75% relativ fuktighet eller 17% fuktkvot, vilket motsvarar gränsvärdet för mögeltillväxt vid rumstemperatur.

Kloret i vätskan, natriumhypokloriten, bryter ned vissa beståndsdelar i trä, vilket gör att träytan blir mer porös än annars. Samtidigt med saltets fuktabsorberande egenskaper binder en porösare träyta mer fukt. Detta kan ge återkommande mögeltillväxt favörer.

Dessa förhållanden tillsammans gör att man nu kan ligga farligt nära återgrodd.

Kemiska ämnen och mögelgift

Vissa mögelgifter bryts i somliga material ned av oxidativ saneringsvätska. Dock kan det bildas sekundärprodukter, likt vid reaktion mellan saneringsvätskan och det vanliga mögelgiftet aflatoxin, där cancerogent 2,3-dikloro-aflatoxin B1 blir slutprodukt. Mögelgifter som sitter djupare i material tas varken bort eller omvandlas, då saneringsvätskan inte når på djupet i material.

Vid sanering av byggnadsmaterial som behandlats med träskyddsmedel innehållande pentaklorfenol och andra klorfenoler, finns stora frågetecken samt varningssignaler. De aktuella träskyddsmedlen användes flitigt främst mellan 1955 och fram till totalförbudet 1978-79. I dessa mikrobiellt förebyggande vätskor fanns klorföreningar, dioxiner och furaner etc., alla med högtoxiska egenskaper. Vi befarar att kemiska reaktioner, utlösande ytterligare farliga ämnen, kan ske vid mögelsanering med oxidativ saneringsvätska där dessa träskyddsmedel finns. En faktisk risk är att klorfenolerna i kontakt med saneringsvätskan metyleras till lättflyktiga kloranisoler. Kloranisolerna innebär tydlig lukt och är starkt luktsmittande, kan sätta sig i det mesta material som finns i huset. Det är sedan i princip omöjligt att till fullo luktsanera.

Även om klorfenoler inte finns närvarande kan klorföreningar kvarstå i material som blivit sanerat.

Säkerhetsaspekten är vid utförandet av mögelsaneringen mycket viktig då det under vissa förhållanden kan bildas klorgas/knallgas.

Avfuktare med styrning efter mögelindex

Genom verifierad forskning har det fastslagits att inte bara relativ luftfuktighet och fuktkvot i material är utslagsgivande för när mögel kan börja tillväxa. Andra tungt vägande faktorer är temperatur och tid. Tillsammans brukar gränsvärden satta utefter dessa faktorer kallas mögelindex. Flera avfuktartillverkare har i sina styrprogram till avfuktarna lagt in mögelindex för att uppnå lägsta möjliga driftskostnader. Vid avfuktarstyrning enligt mögelindex närmar man sig kontrollerat gränsvärdet för mögeltillväxt. Värdet gällande relativ fuktighet släpps upp ju lägre temperaturen i utrymmet blir, t.ex. i krypgrund och vind.

Avfuktning styrd utefter mögelindex, efter sanering med oxidativ saneringsvätska, ger inte alltid tillräcklig “buffertzon” i förhållande till att det kloromvandlade saltet drar åt sig fukt från omgivningsluften in i materialet, som även blivit porösare. Får mögelsporerna återigen genom rätt fuktförhållanden bra grogrund, finns inte längre bakteriefloran som bromsar dess framfart.

Med rätt sorts avfuktare, vilken ser till att dra ned fuktförhållandena i luft och material tillräckligt, kan man sanera med oxidativ vätska. Dock måste högre avfuktningskostnad kalkyleras in då saltet med sin fuktabsorberande funktion ger avfuktaren en dragkamp. Med oxidativ saneringsvätska måste den relativa fuktigheten och därmed fuktkvoten i materialet kontrolleras bättre än annars. Avfuktarens hygrostatinställning bör efter aktuell typ av sanering finjusteras utefter materialets fuktinnehåll, d.v.s. fuktkvoten. Fuktkvotsmätning och finjustering måste i detta syfte upprepat utföras under avfuktningssäsongerna. Samtidigt måste anpassning ske utefter köldbryggorna i konstruktionen.

Efter sanering i källare och krypgrund med flera utrymmen, bör man tillse att det därifrån inte kan läcka luft in till boendeytorna. Här används undertryck.

Trots att viss anpassning kan ske vill vi inte per automatik rekommendera oxidativ saneringsvätska utan att husägaren vet precis vilka risker som föreligger och avfuktningslösningar som krävs. Osäkerhetsfaktorn anser vi vara för hög och viss varning måste därför utfärdas.

– Varning för styrd ventilation på vind – Vindsavfuktare

– Läs mer om saneringsvätska.

2017-06-16
Uppdaterad 2019-05-26