Riskkonstruktion vad menas med det?

Begreppet riskkonstruktion har myntats i samband med att vi börjat få problem i form av fukt, mögel och lukt gällande vissa byggnadstekniker.

Riskkonstruktioner har blivit vanligare i takt med obeprövade byggnadstekniker, energibesparing, byte av värmesystem och allt mer isolering i våra hus.

Krypgrund är en välkänd riskkonstruktion

Det torde vid detta laget vara allmänt känt att krypgrunder är ett stort bekymmer. Oljekrisen på 70-talet förde med sig att vi isolerade golvbjälklag över krypgrund allt mer. Sedan dess har kraven på tjock isolering i stort sett bara ökat. Värmen från bostadsytan stängs ute från krypgrunden och utrymmet torkar inte ut som det tidigare gjorde då värmeläckaget nådde genom den lilla isolering som fanns. Klimatförändringen bättrar på det redan för fuktiga klimatet i utrymmet. För att råda bot på problemen har lösningen här blivit att installera rätt sorts avfuktare.

Platta på mark utan underliggande isolering är en riskkonstruktion

När man upptäckte att krypgrunder drabbades av mögel, röta och lukt gjordes ett mycket dumdristigt drag. Platta på mark uppfördes utan underliggande isolering som hindrade fukt att tränga upp i konstruktionen. Isolering och bärlinor till golvet lades ovanpå plattan. Många gånger bestod också golvet av material som inte andas. Detta förde med sig att fukt trängde igenom plattan och orsakade skador. Lösningen är att riva upp golvet och lägga in ett s.k. ventilerat golv som hindrar lukten som satt sig i plattan att komma upp i bostaden.

Vind även kallad kallvind har på senare tid också blivit en riskkonstruktion

Vi har uppenbarligen inte lärt oss läxan av att isolera för mycket. Isolering av vind blir allt vanligare. Vinden blir då kallare och fuktigare då värmen från bostaden tidigare kunde hjälpa till att torka ut utrymmet. Det har än så länge inte talats så högt om denna riskkonstruktion som inom loppet av några år kommer att få andra riskkonstruktioner att hamna ur fokus. Det finns i Sverige upp till ca. tre miljoner vindar där ca. 75% ligger i riskzon eller redan har blivit drabbade av mikrobiell aktivitet. Ytterligare orsaker till ökat antal skador är byte av uppvärmnings- system vilket i sin tur för med sig sämre ventilation av bostaden som då "läcker" upp för mycket fukt på vind, samtidigt som murstocken inte längre levererar ett värmetillskott till vinden. Säkraste och enklaste lösningen är liksom krypgrund att installera avfuktare (s.k. vindsavfuktare) för att undvika skador.

Förädlade typer av byggnadsmaterial kan ingå som del i riskkonstruktioner

Förr använde man gediget virke konsekvent rätt igenom till husen. Dessa stod sig väl mot fukt och därtill relaterade problem. Idag förädlar man byggnadsmaterial som ofta blir till ett mellanting mellan trä och papper. Mögel trivs mycket bra i förädlat byggnadsmaterial bara rätt klimat infinner sig sett till fuktmängd och värme. Ett exempel på mycket tokigt byggande är användandet av papptäckta gipsskivor i våtrum. Ett annat exempel är att sätta träfiberskivor som blindbotten i krypgrund. Läs mer om: Mögel-explosion i hus - Varför nu?

Enstegstätad fasad är den senast uppdagade riskkonstruktionen

Putsad s.k. enstegstätad fasad behöver vi inte presentera närmare då ett stort pådrag från massmedia gjorts kring denna förödande metod att uppföra vägg. Fukten kommer in i väggen men inte ut igen p.g.a. att luftspalt saknas. Skador uppkommer då och mögel frodas.

Klart är att vi i Sverige inte har organ som med tillräcklig kraft styr kommersiella krafter. Om byggbranschen och andra involverade branscher var satta under hårda statliga direktiv skulle vi inte drabbas av några riskkonstruktioner längre. Läs mer om: Vem tar ansvar gällande mögel i hus?

Vi har med stor sannolikhet fler skandaler att vänta. T.ex. så var inte platta på mark med underliggande isolering tillräckligt testat innan man började uppföra denna typ av grundläggning. Framtiden utvisar om lösningen verkligen är så bra som man tror eller om det blir ytterligare en riskkonstruktion.