Varning för styrd ventilation på vind - Vindsavfuktare

Sedan början av 2000 har vi sett tiotalet olika system utvecklas och lanseras för styrd ventilation och i vissa fall avfuktning av vind. Några av systemen för vindsavfuktare baseras på klimatstyrd ventilation. Det innebär att man när det är tillräckligt torrt i luften ute via digital teknik styr en fläkt en börja ventilera eller öka fläktverkan. Denna typ av avfuktning kan även ske i relation till fukt- och temperaturmätning inne på vinden. Några av systemen avkänner förhållanden inne på vinden i relation till utomhusklimatet. Då det är för fuktigt på vinden och relativt sett torrare ute aktiveras fläktverkan.

Vindsavfuktare teori & praktik

Vindsavfuktare i form av styrd ventilation är en faraStyrd vindsventilation för avfuktning kan i teorin vara en mycket god tanke. Dock ser vi nu med facit i hand, efter våra egna experiment samt inspektioner av vindsutrymmen, att stora risker och problem förligger med systemen.

För det första har vi klimatet att brottas med. Höstklimatet innebärande ett antal plusgrader och i stort sett fuktmättad luft sträcker sig över allt längre perioder. Vindsavfuktare med styrd ventilation måste i regel ha långt fler klimatmässigt sett torrare dagar och veckor på sig, än nuvarande, för att kunna fungera fullt ut som tänkt och ge fullgod trygghet.

Det närmaste experimentet vi gjort är på vår egen vind ovan företagslokalerna. De sista tre åren har vi dagligen övervakat klimatförhållandena under höst och vinter och vad som egentligen händer på vinden. Resultatet blev mycket nedslående. Vi var tvungna att byta ut den klimatstyrda enheten till en reell vindsavfuktare som verkligen forcerar bort den skadliga överskottsfukten.

Fler faktorer som talar emot avfuktningssystemet är att det under minusgrader utomhus kraftigt kyler ned vinden och den omkringliggande huskonstruktionen då forcerad ventilation sker. Risken för köldbryggor där det sedan ansamlas och kondenserar fukt ökar därmed. Ett exempel kan vara hus där murstock passerar vinden. Kyls murstocken ned kan den bli en envis köldbrygga där fukt kondenserar. Vid väderomslag till varmare och fuktigare väderlek är det i synnerhet inte bra att köldbryggor fått byggas upp. Byggnadsmaterial som är nedkylt hinner inte värmas upp så fort som väderomslag kan ske. I värre fall kan det orsaka rejälare vattenskador. Nedkylning av vindsbjälklaget är också en risk, särskilt om det finns otätheter i klimatskalet upp mot vind. Uppläckande varm och fuktig luft kan komma att kondensera redan i isoleringen, medföljande bakterier, lukt och mögel. Nedkylningen ifråga motverkar isolervärdet i vindsisoleringen, både genom potentiell uppfuktning och direkt nedkylning.

Den behovsstyrda ventilationen kan skapa övertryck på vinden vilket inte är att eftersträva. Övertrycket gör att det i otäta konstruktioner trycks in luft. Det skulle kunna vara fallet ned mot bostaden till. Finns mögel och lukt i isoleringen eller i övrigt på vinden så kan kontaminering av inomhusluften ske. Övertrycket kan också göra att luft trycks ned i luftspalten i ytterväggskonstruktionen, eller gör att luftrörelserna i spalten stannar upp. Vissa hus är konstruerade så att denna spalt mynnar ut upp på vind. Kall luft och/eller fuktig luft som trycks ned i luftspalten är en klar risk. Att täppa igen den luftade fasaden uppe från vinden är ett definitivt nej. Denna ventilation är mycket viktig för att husets väggar inte ska angripas av mögel och röta. Vill man experimentera med vindsventilationen så måste spalten sättas igen och ersättande ventilationshål tas upp i ytterfasaden. Då kan den eventuella översta delen av luftspalten över de nya ventilationshålen förvandlas till riskkontruktion genom otillräcklig luftrörelse i kombination med fuktig luft.

Risk för ytterligare övertryck på vinden kan uppstå om det blåser kraftigare ute så att frånluftsflödet från vindsventilatorn kortsluts genom mottrycket som blåsten innebär.

Styrd ventilation och olämplig saneringsvätska

Vitmögel och svartmögel som är mycket vanligt på vind är förutom att vara hälsofara en icke angenäm syn. Vid husförsäljning kan det rent av bli svårt att sälja huset då köparen upptäcker möglet. Därför har det blivit allt mer populärt att använda något som kallas oxidativ saneringsvätska. Den består av natriumhypoklorit (klor) och någon form av katalysator för totalt god mögelblekande verkan. Natriumhypokloriten omvandlas bl.a. till koksalt. Salt har i sin tur förmåga att dra åt sig och binda fukt. Gränsen för mögeltillväxt ligger normalt på 75%RF vid rumstemperatur. Just 75%RF strävar saltet efter att dra åt sig, även om det relativt sett är lite torrare i luften. Det innebär att man efter saneringen faktiskt ökar risken för mögelskada. Kombinationen mellan den oxiderande saneringsvätskan och styrd vindsventilation ökar risken än mer. Saneringsvätskan ser till att det inte finns så hög buffertkapacitet i ytan på byggnadsmaterialet. Utan fuktbuffert blir det tidsmässigt känsligare då klimatet är för fuktigt. Läs mer här om de totala riskerna med oxidativ saneringsvätska.

Om du hör med en säljande part som lovar att styrd ventilation för vindsavfuktning kommer att fungera. Fråga då om forskningsreferenser som tydligt garanterar att systemet i alla aspekter klarar av avfuktningen och inte kan orsaka sekundäreffekter. Viktigt är att ta in referenser från mer än enstaka utvärderingsprojekt. Vi har i vårt avlånga land olika huskonstruktioner samt olika klimatzoner och i varje klimatzon varierar klimatet mellan årstiderna, mellan dagarna och mellan natt och dag. Det är väldigt många faktorer att greppa och få koll på. Vi ser att denna forskning och produktsäkring inte riktigt genomförts ännu. Klimatkammarförsök och beräkningsprogram kan inte ersätta kontroll och utvärdering av många befintliga installationer i hus samt utvärdering i extremare ytterlighetsförhållanden.

Byggnormer gör gällande att den relativa fuktigheten inte får överstiga 75% i en konstruktion, likt vind. Frågan är om klimatstyrd ventilation kan klara av detta under de sammanlagt varierande förutsättningarna som råder? Vi har själva inspekterat och sett att normen i flera fall inte uppfylls.

Ventilation av vindsutrymmen innebär att pollen, bakterier, mögelsporer och andra luftburna föroreningar ventileras in. Dessa lägger sig på och fastnar på ytor. Det innebär vid fuktförhållanden över gränsvärden förhöjd risk för mikrobiell skada.

Vi kommer framöver gå ut med mer information om klimatstyrda s.k. avfuktare och även berätta om risker som föreligger med att använda värme som avfuktare.

Varning utfärdar vi härmed med bestämdhet gällande klimatstyrd ventilation av vind, då vi själva sett skadorna som uppkommit och fått in allt fler berättelser från både privatpersoner samt fackfolk om vad som i vissa fall händer. Vi vill och måste rekommendera säkrare lösningar, vilka bättre garanterar vindsavfuktningen ifråga. Vi kan och vill inte hindra någon från att installera dylikt system, men vill framföra att det finns tydliga frågetecken kring funktionsgarantierna.

2017-12-07
Uppdaterad 2018-03-26
Av Jerker Andersson
FoU - LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

Rekommenderas just nu för avfuktning av vind:

Acetec EvoDry PD+ vindsavfuktare

Tyvärr ges inte informationen om allt vanligare fukt- och mögelskador på vind av myndigheter.

Är du osäker på vilken lösning som är rätt för just din vind. Slå oss en signal eller skicka mail.

Kommande information från oss är t.ex. om fördelarna med rätt avfuktare på vind.