Fukt och mögel angriper enstegstätad fasad
Under ett antal år tillbaka så har det byggts mer än
100.000 hus och bostäder med s.k.
enstegstätad fasad eller också kallat enstegstätad odränerad
träregelvägg, vilket innebär att man lägger puts direkt på isoleringen i
form av cellplast alt. mineralull etc. i ytterväggen. Vatten tränger vid
fuktigt väder och regn in i väggen och kan inte
ventileras ut tillräckligt snabbt. Samtidigt försvårar konstruktionen
avsevärt upptorkning av byggfukt. Den ansamlade mängden
fukt alstrar angrepp av
mögel och i värsta fall röta
eller hussvamp.
Bilden symboliserar ett för ögat snyggt hus med putsad fasad. Under ytan kan
efter kort tid allvarliga fuktskador ha skett då fuktvandring utåt inte
tillåts. Fasadtypen är inte "förlåtande".
Smeknamnet kartonghus har inte utan orsak utdelats.
Trots varningar och hård kritik har somliga byggföretag valt att fortsätta
med den förkastliga byggtekniken som enstegstätad fasad utgör. Inslaget i
dagens TV-nyheter 18/5-09 får förhoppningsvis stopp på det vidare byggandet
av denna nypåfunna
riskkonstruktion.
Vid inspektioner har man funnit att över hälften av dessa undermåligt
uppförda fasader redan har allvarliga fuktskador.
Redan en liten skada i putsen kan leda till att stora mängder vatten och
fukt kan leta sig in i väggen.
Nya hus rör på sig och det kan även leda till sprickbildning.
Andra känsliga ställen är där putsen ansluter till fönster, räcken o.s.v.
Ekonomi och hälsa blir lidande
Det kommer att kosta stora belopp att återställa dessa
fasader i dugligt skick med adekvat fasad som bättre ventilerar
väggen. Frågan är hur man som husägare rättsligt klarar sig med tanke på vem
som får betala sanering och renovering då det i vissa fall kan vara upp till
20 år sedan de första enstegstätade fasaderna uppfördes. En parallell kan
dras till alla husägare som nu får problem med
platta på mark utan underliggande isolering, där fukt tränger upp och orsakar mögel samt
elak lukt. Det finns idag
vad vi känner till inga
försäkringsbolag som tar ansvar i dessa frågor kring denna typen av
fuktrelaterad problematik. Samtidigt har regeringen valt avveckla det
bidrag som kunde sökas genom numera icke existerande Småhusskadenämnden för att delvis bekosta
sanering efter mögelskador uppkomna i vissa andra typer av
riskkonstruktioner än den här aktuella.
Ett bra inomhusklimat har sedan länge varit känt som viktigt för hälsan.
Under de senare åren har denna information än mer verifierats genom framsteg
inom forskning som pekar på att det är de minsta föroreningarna/partiklarna
t.ex. mögelgift
som är skadligt, bl.a. genom att det kommer längre ner i lungorna än vad större partiklar gör och därmed lättare färdas ut i kroppen
varvid skada
uppkommer. Förekommer ytterst små sprickor och luftpassager från de
mögelangripna delarna av fasaden in i bostaden kan sporer, gaser och gift
från mögel kontaminera inomhusklimatet. En potentiell fara för ökad allergi
och astma inräknat i den s.k. "sjuka hus
sjukan" föreligger här. Vi ser också att
ventilation som finns i ytterväggarna för att ta in friskluft i bostaden kan
föra med sig förorening-
arna in då dessa utanför sprickor etc. i väggen blir luftburna.
Visualisering av fasadens konstruktion
Här ses ett exempel på hur konstruk-
tionen av fasaderna kan se ut.
Utifrån och inåt ses:
1. Puts
2. Cellplast, även kallad frigolit
3. Kartongklädd gipsskiva
4. Regelverk i trä och isolering
5. Byggfolie, även kallat byggplast
6. Gipsskiva som innervägg
Skandalens omfattning växer, byggbolagen m.fl. skälver
Dagens Industri, Di skriver i sin artikel
Fuskfasader - Enstegstätade fasader
10/6-09 att de största inblandade
byggbolagen Skanska, JM och NCC nu har
inlett byten av de omtalade
enstegstätade fasaderna som de felaktigen har låtit uppföra på ett mycket
stort antal hus, sammanlagt närmare 160.000 bostäder och villor. Frågan är
vad som kommer att hända när allt fler husägare går samman och driver sak
gentemot berörda byggbolag. Kommer dessa att klara av det enorma ekonomiska
bakslag som alla byten av fasader kommer att kunna innebära? Hur ställer sig
regeringen till sitt rent ut sagt "klanteri" då berörda statliga verk
tidigare godkänt enstegstätad fasad som konstruktion? Kommer regeringen att
ekonomiskt ställa upp för byggbolagen och de drabbade husägarna?
Som vi ser det är det nu dags för Sveriges makthavare att bekänna färg! Det
kommer snart visa sig på vilken sida våra förtroendevalda politiker står!
Här får de definitivt inte vara kortsiktiga utan måste se konsekvenserna i
ett brett perspektiv gällande om husägarna inte enligt reklamationsrätt får
nya och framförallt fungerande fasader. Sett utifrån en situation där detta
fuskbyggande ej åtgärdas och utifrån en "progressiv" erfarenhetsmässigt
baserad abstraktionstrappa befarar vi uppkommande enorma problem med de
berörda ägarnas hälsa och ekonomi samtidigt som en redan stark misstro mot i
ärendet berört etablissemang ännu mer eskalerar. Det hela kommer i vilket
fall som helst inte att enbart beröra byggbolagen och dess kunder utan även
oss andra skattebetalare.
Klart är att byggbolagen till viss del försökt slingra sig ur situationer
där man inte kan se något tecken på
fuktskada vid
en yttre okulärbesiktning av fasaderna. Dock tyder allt på att det bara
handlar om en kortare tidsfråga innan fuktskadan är skedd inne i väggarna.
Samtidigt måste man ta i beaktande att det är mycket svårt att utan djupare
inspektion se om det är för fuktigt inne i fasadkonstruk-
tionen.
Frågan är också om man verkligen vet hur fasaderna ska åtgärdas för att
samma eller nya fuktskador inte ska uppkomma? Reportaget om
mögel i hus talar sitt tydliga språk att andra nyare fuskbyggda
konstruktioner också snabbt kan drabbas av mögel.
Mycket pekar på att det kan bli en miljardsmäll för byggbolagen att åtgärda.
Ställs de inför faktumet så finns en potentiell risk att billigare utländsk
arbetskraft måste användas. Denna arbetskraft kanske ej innehar varken rätt
kompetens eller motivation att utföra ett korrekt sanerings- och
renoveringsarbete! I allra värsta fall blir det tal om konkurs och då gäller
inga garantier.
Var tog takutsprånget vägen? Här blir den redan känsliga fasaden ännu mer
utsatt för regn än om ett adekvat takutsprång byggts. Fönster och detaljerna
kring fönstren som är så viktiga gällande täthet skyddas ej det minsta.
Arkitektur, design och inbesparing gällande byggmaterial (synonymt kostnader)
går före.
Så här har hus tidigare i viss mån uppförts, med dåligt resultat. Nu är vi
tillbaka på ruta ett igen.
Totalt sett pratar vi om en riktig fa(sa)däs.
Villaägarnas Riksförbund om enstegstätad fasad (uppdat. 2009-12-14)
Villaägarnas Riksförbund har synat den
fasad-rapport som tagits fram av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP och byggbranschen. Resultatet tyder
på att det kan röra sig om ett från de berörda parterna utstuderat försök
att mörka antalet skador av fukt och mögel i hus med enstegstätad fasad.
Villaägarnas Riksförbund har kommit fram till ett tiotal
tveksamheter i enstegstätad fasad-rapporten (pdf), t.ex. i form av att det snarare än 55%
skadade hus rör sig om upp till över 98% där den enstegstätade fasaden bär
spår av fuktskador. SP och byggbranschen menar enligt uppgift att det endast
räknas som skada om en fasad måste byggas om. Mindre fuktskador och spår av
mögel i frilagda väggar har klassats som oskadad fasad.
I den grupp som sammanställt rapporten kring skador i enstegstätad fasad
fanns representanter från flera av de byggföretag som just uppfört fasad med
enstegstätning. Vi ställer oss frågan vad detta egentligen kan innebära? Jo,
möjligen egenintresse och i sådant fall vilseledning på hög nivå och därmed
husägare som inom en snar framtid blir hårt drabbade. Samtidigt kan det genom att det statliga
verket SP är inblandat innebära total anarki i frågan om hur byggbranschen
och inom andra områden mer oseriösa aktörer fortsättningsvis kommer att
behandla sina kunder. Går det att komma undan en skandal av dessa mått kan
man komma undan med i stort sett vad som helst.
Är rapporten med mening vinklad att försköna problematiken ser vi SP sitta i
en jäv-ställning och det krävs nog inte närmare förklaring vad kontentan då
blir av denna redan utblommade skandal kring enstegstätade fasader. I vilket
fall som helst verkar aktuell rapport vara högst undermålig om man ska
lyssna på Villaägarnas Riksförbund.
Ingemar Samuelsson SP / Fuktcentrum kontrar gällande kritiken mot deras
rapport. Ingemar Samuelsson menar att feltolkning medvetet gjorts från kritikernas
sida och att SP gör opartiska bedömningar. Detta skrivs mer om i Byggvärlden;
Ingemar Samuelsson om enstegstätad fasad. Ytterligare dementering
gällande kritiken ges från kommunikationschef Cecilia Nielsen på SP och
Ingemar Samuelsson genom
Second-Opinion´s reportage.
Vi ställer oss frågan hur man
kan vara opartisk när man tagit fram rapporten i samarbete med
representanter från berörda byggbolag? Det finns många frågor att besvara
och framförallt frågan om när och om de drabbade husägarna ska få
kompensation i form av nya fasader!
Kompetens och information från byggbrahus
Det finns ett flertal personer som innehar kompetensen både att se problema-
tiken, lyfta fram fakta och kämpa emot att eländet ska fortsätta. Vi vill
här länka till en av de bästa Internetresurserna i ämnet
enstegstätad fasad -
byggbrahus. Personerna bakom siten har både utbildning och tåga, med
andra ord pondus tillräckligt att säga ifrån, vilket de verkligen gjort.
Dessutom pekar de på viktig fakta som antingen byggsverige valt att ignorera
eller inte haft kapacitet att ta till sig. Detta delvis genom påpekande att
aktuell byggskandal nämnligen inte är något nytt utan var ett faktum i
Kanada (Leaky
condos) redan innan byggnation med enstegstätade fasader satte riktig
fart här hemma. Nämnas kan att det var likadant med platta på mark utan
underliggande isolering, då vi här inte tog till oss skador som redan i USA
inträffat i form av mögel, röta och lukt. Historien upprepar sig på ett
minst sagt för de byggnadsansvariga penibelt sätt.
Blir framtidens hus säkra mot fukt och mögel?
Vi tror det kommer att ta många år innan en ljusning
nås gällande problematiken kring dessa skandalomsusande
byggnadskonstruktioner, vilka rullar upp en efter en. Man har sedan 60-talet
formligen förträngt fuktsäkert byggande till fördel för en blint
innovationsblomstrande,
ekonomisk vinnande och konstruktionsmässigt sett energisnål hetsjakt. För att kunna bygga säkert måste vi både känna till och
nyttja gamla beprövade konstruktionssätt samt ta i beaktande att klimatet
förändras och därmed förändrar förutsättningarna för vad som är fuktsäkert
byggande. En väl övervägd och från berörda myndigheter kontrollerad
vidareutveckling av den gamla tekniken måste komma till stånd. Det måste nu
vara slutexperimenterat på bekostnad av husköparnas samt skattebetalarnas "nettolöner" och
hälsa!
År 2000 tillkom Fuktcentrum vid Lunds Universitet med uppdraget att forska
kring samt fungera rådgivande gentemot byggföretag m.fl. kring rådande
byggnads-
relaterade problem som fukt och mögel etc. utgör.
Läs vad Fuktcentrum säger om enstegstätad fasad (öppnas i pdf).
Vi fick i slutet av september -09 in ett intressant mail där en skarp fråga
från avsändaren ställdes vad de tidigare beslutsfattande inom normgivande
verk vilka har godkänt dessa olika riskkontruktioner gör på nya liknande
poster. Vårt svar är att det skulle vara intressant att titta närmare på vem
och vilka som har "klubbat igenom" godkännandet för enstegstätad fasad,
platta på mark utan underliggande isolering etc. och kartlägga var de nu
verkar samt vad de nu ev. har gjort för att skydda sig själva och den
verksamhet som är och har varit aktuell under deras "vingar". Detta ligger
dock inte inom våra möjligheter tidsmässigt att utföra utan det får gärna
avsändaren till mailet eller annan volontär ombesörja och återkomma om.
Ovanstående uppdatering 14/12-09 kanske kan vara ett delsvar i frågan?