Pentaklorfenol träskyddsbehandling få bort lukt i hus sjuka hus

Under ett antal årtionden har det varit populärt och mer eller mindre byggstandard att utföra träskyddsbehandling i hus, innehållande från varumärke till annat varierande slag av olika kemikalier och ämnen, som skulle ha till uppgift att motverka rötsvamp och mögel likt blånadssvamp. En av ingående ingredienser som användes flitigt fram till det svenska användarförbudet 1978 var pentaklorfenol. Andra ingredienser kan också nämnas t.ex. kreosot, arsenik, koppar, lindane etc. Tyvärr har det senare visat sig att just pentaklorfenol kan brytas ned till sekundärprodukter av mögel, bakterier och vidare lösningsmedel likt det som finns i naturligt konstruktionsvirke (terpener och formaldehyd). Fukt i och på material är troligen den tyngst vägande faktorn som banar väg till och på så sätt startar nedbrytningsprocessen av pentaklorfenolet där lukt bildas som idag är ett av kännetecknen i sjuka hus.

Är pentaklorfenol farligt?

För att svara på frågan måste vi göra en tillbakablick på vad forskning säger samt vad evidensbanken har att förtälja, samt ställa ämnet i paritet till den träskyddsbehandling som man tidigare gjort i mängder av hus, inte bara här i Sverige utan över hela världen.

Vid framställning av Pentaklorfenol skapas biprodukter som dioxin, furan och klorfenoler såsom tetraklorfenol och hexaklorbensen. Laboratorieteknisk grad av pentaklorfenol innehåller mindre mängd av dessa biprodukter än den mer till hus frekvent använda tekniska gradens kemikalie. Skillnaderna har vid efterforskning varit viktiga om hur cancerogena ämnena är var för sig eller tillsammans.

Läs också mer här om:

Dioxin och furan finns i ett stort antal kemiska variationer och har länge varit kända som mycket potent skadeverkande i kroppen, såväl via dryck som föda och vid inandning. Dioxin är idag klassat som cancerframkallande emedan furan fortfarande av vissa ses som troligen cancerogent då man genomfört positiva djurförsök. Hexaklorbensen har in på 2000-talet varit omstritt i fall då nyårsraketer innehållit ämnet som även detta kan leda till cancer. Tidigare har man likt vid furan misstänkt att rent pentaklorfenol är cancerogent hos människa. Detta har idag ändrats då mer ingående studier genomförts som visar på att pentaklorfenol såväl med lägre som högre grader av ovan nämnda biproduktsämnen kan framkalla relativt ovanliga cancertyper t.ex. non-Hodkins lymfom, multipelt myelom m.fl. och även att sönderfallsämnena kan vara bidragande till ohälsa i sjuka hus frågan. (1-4) Pentaklorfenol är sedan 2015 klassat som cancerogent, klass 1.

Andra sjukdomsrisker finns också då aktuella kemikalier kan slå brett mot både immunförsvar samt nervsystem och på så sätt ställa till med diverse "krämpor". Här väger vi in det andra som kan finnas i sjuka hus som co-factor, likt mögel, bakterier-actinomyceter och varierande emissioner från fuktigt byggnadsmaterial.

Det är ännu inte med klarhet fastställt vilka gränsvärden som gäller för respektive symptomuppvisande hos oss människor. Precis som då det gäller mögel och andra i sjuka hus förekommande allergener och gifter diskuteras det kring att barn och känsliga vuxna individer kan löpa större risk att skadas särskilt då man vistas över tid i ett pentaklorfenolbehandlat hus, även om den direkta exponeringskoncentrationen är låg. Intressant för bedömning av hälsorisker är beaktande av det svenska projektet BAMSE där man sedan 1994 följt ett stort antal barn och kommit fram till att de som vistats i hus med lukt av mögel senare under uppväxten oftare får astma. En av forskarna påpekar att lukt av mögel är snarlik lukt från klorfenoler. Därmed anser vi misstanke föreligga om pentaklorfenol som förorsakande av astma. Enligt epidemologiska studier redan från 70-talet och framåt finns det risk för nervskador, immunförsvarsnedsättning, leversjukdom och cancer då man under längre tid utsätts för pentaklorfenolexponering i hus. 

Se vårt eget exempel på irritationströskel för pentaklorfenol:

Pentaklorfenol i träbit från syll som luktprov, luktar lite likt mögel fast mer kemiskt

Vi tar ofta in lukt- eller analysprover i form av mindre träflisor från t.ex. tryckimpregnerad syll i hus där man far illa av antingen lukt och/eller olika hälsosymptom. Är det inte vi själva som tar provet så skickar våra läsare in till oss via brev. Slående är att det redan då man tar i brevet kan sticka och klia på handen, armen och i ansiktet, trots att provbiten ligger i en försluten fryspåse inne i ett igenklistrat kuvert. Det utan att vetskap finns om vad kuvertet innehåller. Vidare kan en liten träskyddsmedelsbehandlad flisa som denna lukta elakt och ge besvär i ett helt rum. Vanliga omedelbart utlösta irritationssymptom är slemhinnesvullnad i andningsvägarna, rinnande näsa, huvudvärk, hosta, kliande hud, ögonirritation och stickande känsla i huden. Det kan kittlas i ansiktet likt då man får katthår eller grövre damm på sig. Längre än så har vi inte envisats med att låta provbitarna ligga. Det blir helt enkelt omöjligt att vistas i lokalen där ostört arbete måste kunna ske. Vi är helt på det klara med att pentaklorfenol etc. kan vara farligt. Samtidigt har det från drabbade husägare inkommit ett antal samtal där de upplever att deras lungcancer eller blodcancer beror på det sjuka huset med pentaklorfenol i bjälklagskonstruktionen, antingen över krypgrund eller platta på mark. Vad ska man tro då par efter par och individ efter annan beskriver sina farhågor om att det just är pentaklorfenol i deras hus som gjort att de drabbats av samma cancertyp? Nämnas ska också att de flesta varit icke rökare. Må det vara ovetenskapligt men vi börjar se en möjlig koppling. Klart är att många som arbetat med pentaklorfenol på sågverk fått sina liv förstörda eller gått bort i förtid. Läs om pentaklorfenol och sågverksarbetare.

Det är inte bara genom att bo och arbeta i hus med pentaklorfenol vi kan få i oss kemikalierna, läs om han som dumpade pentaklorfenol. Detta ämne är utbrett i naturen genom mångårigt bruk. Exponeringen kan för vissa individer därmed väsentligen öka genom indirekt exponering till skillnad från den direkta i fall av sjuka hus. Detsamma gäller dioxin som faktiskt gör att fisk från exempelvis Bottenhavet och Bottenviken inte får säljas utom EU eller inte ens säljas som djurfoder. På den inhemska marknaden i Sverige får folk köpa fisken, äta och förgifta sig utan undantag eller på annat sätt beskrivet med ett konstigt undantag sett till annars gällande regelverk.

Lukt av pentaklorfenol

Här kommer vi till ett dilemma som många, allt för många husägare sitter i idag. Pentaklorfenol-lukt i hus är bland det absolut svåraste att luktsanera bort. Lukten kan klassas som elak lukt. Med jämna mellanrum får vi samtal där man berättar att nya ovangolv lagts för att bli av med odören, men att det efter ett antal veckor börjat lukta lika illa igen. Så länge källan, ofta doppade, strukna eller tryckimpregnerade syllar och golvreglar finns kvar så kommer lukten obönhörligen tillbaka eftersom den är mycket genomträngande. Det nylagda golvet kommer då att ha luktsmittats.

Genom åren sedan pentaklorfenolet visat sin rätta sida har olika experiment genomförts för att bli kvitt lukt utan att ta bort emissionskällorna. Bl.a. har man försökt att spärrmåla likt vid sanering av röklukt i hus. Vissa misstag har gjorts där man spärrmålat på för fuktigt virke varvid lukten har trängt igenom spärrskiktet innan detta hunnit torka. Sammanfattningsvis har spärrmålningsmetoden kunnat reducera emissionerna, fast inte godtagligt, av olika anledningar. Trä kan röra sig och det räcker med att en spricka uppstår för att ett spärrskikt ska förlora effekt. Frågan är också vad som händer om fukt kan tillkomma virket men inte så lätt avges igen. Rötskador skulle kunna uppstå då pentaklorfenol motverkar men inte stoppar rötskada vid högre fuktlaster. Vitröta har visat sig effektivt kunna bryta ned pentaklorfenol (5). Annan målning som tips inkommit om är att bestryka med Falu Rödfärg då det här sägs att järnoxid i rödfärgen ska kunna omvandla kloranisoler till järnklorid som inte luktar. Ett stort frågetecken ges för det tipset som vi inte hunnit prova. Skulle det fungera så innebär det ändå inte att alla farliga gifter tas bort. Nya skulle t.o.m. kunna bildas. Intressant är ändå att man vid sanering av jordmassor använder järnoxid som en delingrediens för oxidering av pentaklorfenol.

Saneringsvätskor har påförts då de visat sig ha god effekt mot mögellukt. Saneringsvätska kan tvärtom få motsatt effekt då de flesta vätskor innehåller tll största delen vatten, samt också potentiella lösningsmedel som eventuellt kan skynda på sönderdelningen av pentaklorfenolet. Det finns vad vi vet idag inget kem som kan verka luktsanerande tillräckligt då man ska bruka det i hus. Då sanering av förorenade jordmassor görs har man funnit metoder som fungerar, fast detta är ännu inte överfört till sanering av hus och frågan är om det kommer att kunna appliceras till detta område överhuvudtaget. Kostnaderna för friläggande av det som innehåller pentaklorfenol och saneringen i sig torde bli mycket dyr, kanske dyrare och osäkrare än utbyte av pentaklorfenolkällan. Att tänka på är det luktsmittade byggnadsmaterialet som ändå måste bytas ut.

Slipning och borthyvling av yttersta skiktet på det träskyddsbehandlade och luktsmittade virket har ett otal gånger gjorts. Eftersom koncentrationen av pentaklorfenol oftast kan uppmätas vara mest intensiv från träytan sett och en till ett par centimeter in i träet kan man likt vid spärrmålning reducera lukten men i regel aldrig få bort den så pass att garanti ges för att huset eller fastigheten fortsättningsvis hålls luktfritt eller inte kommer att vara ett sjuka hus. Vi har provat att såga isär mycket grova pentaklorfenolbehandlade och luktande bjälkar och där tagit luktprov på kärnvirket i mitten. Det formligen stinker rakt igenom, troligen beroende på fuktvandring och olika kemiska och/eller biologiska processer. Pentaklorfenolet kan också ha trängt mycket djupt in i virkessprickor och då kan man inte slipa eller hyvla bort det alls.

Pentaklorfenolluktsmitta är också mycket svår att bli av med i synnerhet i material som legat nära smittkällan, men även i resten av huset. Att helt bli av med problemen i ett hus där mer omfattande fuktskada fått råda under lång tid kan ställa krav på att göra stomrent jämte borttagning av hela pentaklorfenolkällan. Det man sedan har att brottas med är att själva plattan eller grundmurarna kan ha dragit åt sig av lukten. Det gäller att få lufttätt på molekylnivå uppåt huset och även utåt eftersom emissionerna annars kan leta sig ut och vidare in i huset via ventilation.

Frågor som ofta når oss är om det går att slipa eller hyvla bort ytskiktet. Svaret blir att det sällan lönar sig då detta saneringsarbete är omfattande och i många fall är omöjligt att genomföra p.g.a för lite arbetshöjd och gömda träytor. Det räcker att mindre delar av ytan inte kan bearbetas, tänk på exemplet med luktprovet på denna sidan. Samtidigt har vi det faktum att lukten kan sitta rakt igenom och därmed fortsätta att avges till omkringliggande föremål och luft trots att ytan tagits bort. Vi rekommenderar i första hand fullständig sanering med utbyte av konstruktionsmaterial och i andra hand då det rör sig om krypgrund installation av avfuktare, undertrycksanordning och fotokatalytisk luftrenare som har förmåga att neutralisera emissionerna från pentaklorfenol. Handlar det om platta på mark finns antingen ventilerat golv, c-Trap eller spärrskikt att tillgå. Viktigt är att noga gå igenom lämplig lösning med fackman innan åtgärd. Tänk igenom ditt åtgärdsval noga, kasta inte vare sig pengarna eller hälsan i sjön.

I fall där det rör sig om svag lukt som inte finns märkbart under alla årstider och väderleksförhållanden kan det hjälpa att enbart använda avfuktare med ett svagare undertryck. Avfuktaren håller nere fuktinnehållet i luften så att luktemissionerna inte blir så enkelt luftburna som då det är fuktigare i både material och luft. Fungerar inte detta tillfredsställande kan man arbeta vidare med ytterligare lösningar som står omtalade under sidan fuktskada i krypgrund vad ska man göra? samt också på den mer detaljerade sidan som berör vilka avfuktare och undertrycksfläktar som bör användas.

Bra är också att skaffa sig kunnande om hur olika förhållanden kan göra att variationer i luktkoncentrationen ges, mer om det på sidan när luktar det illa i hus och varför.

Det är alltid upp till husägaren vilka åtgärder denne vill göra. Vi är tydliga med att garanti om totalt luktfritt hus inte kan ges när det handlar om pentaklorfenol. Detta oavsett om man byter ut det impregnerade virket eller väljer att använda ovanstående lösning som baseras på kombination mellan avfuktare och undertryck. Erfarenheten är god av våra lösningar men skadebilden är ibland komplicerad att råda bot på till fullo.

Var uppmärksam på din hälsa om du bor eller vistas i ett fuktskadat hus. Hälsoproblem behöver inte bero på det sjuka huset men kan likväl göra det. Sök läkarhjälp vid tveksamheter och berätta för läkaren om huset i sig. Får du ingen eller föga godtagbar diagnos, sök specialistläkare inom ämnet sjuka hus etc.

- Kan garanti ges emot lukt i hus efter installation av avfuktare

Referenser

Referenslistan nedan kan göras avsevärt längre men blir ändå inte tillräcklig för att man ska kunna säga exakt vad som händer i människokroppen då giftgaserna når upp eller in i huset. Vi vet att många som vistas i de kontaminerade husen far illa, vilket måste räcka för att bruka försiktighetsprincipen.

Forskningsprojekt (4) har nu genomförts i Sverige där vi initialt blev uppringda med förslag på ev. samarbete, vilket det inte blev något av. De konstiga forskningsresultaten ger upphov till vidare information från vår sida. Se länken här för att ta reda på mer om utfallet av forskningen som Johnny Lorentzen gjort i samarbete med psykologen Steven Nordin:

- Mörkar Steven Nordin Johnny Lorentzen mögel och kloranisoler

- Akut toxisk effekt - Sjuka hus - mögel och klorfenoler

- Högkänslig person kan drabbas hårdare av mögel

- Mögelgiftet Ochratoxin innehåller naturlig toxisk klorfenol

Ytterligare information om pentaklorfenol- och kloranisolsanering:

- Kloranisoler är vanlig källa till lukt i hus

2013-04-23
Uppdaterad 2017-06-10
Av Jerker Andersson
FoU - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB

1) Pentachlorophenol and Cancer risk; Stepping out of Dioxin´s Shadow, EPA, United States Environmental Protection Agency, 2012.

2) Reregistration Eligibility Decision for Pentachlorophenol, EPA, 2008.

3) Pentachlorophenol and Cancer Risk: Focusing the Lens on Specific Chlorophenols and Contaminants. Environ Health Perspect. 2008.

4) Förekomst och effekter av kloranisoler från träskyddsmedel, Bygg & Teknik utgåva nr. 2 - 2013.

5) Biodegradation of pentachlorophenol by the white rot fungus Phanerochaete chrysosporium, Mileski GJ et al., 1988.

Lukten av pentaklofenol är bland det svåraste att kunna få bort från ett hus. Den karakteristiska kem-mögel aktiga lukten sätter sig obönhörligen djupt in i material, särskilt påtagligt i plast och syntetmaterial.

Mat kontamineras av pentaklorfenollukt. T.ex. kan bullar som bakas i ett hus med dessa emissioner smaka likt det luktar, faktiskt riktigt illa. Man får då i sig gifterna både genom inandning, hud och föda.

De biotoxiska klassningarna nämnda här kan avsevärt utökas. Det anser vi inte just nu behövas då det framlyfta bör fungera så att man ska beakta hus med pentaklorfenol via Miljöbalkens Försiktighetsprincip.