Någonstans i historien har mögel som patogen hamnat i skymundan. Det kan konstateras genom läsning i bibeln där det 500 f.Kr. präntats att mögel i hus sågs som orent och inte alls accepterades. Det är inte förrän de senaste 40 åren som mögelexponering i inomhusmiljö återigen blivit en het fråga. Det har troligen under årtusenden varit väl känt att mögel kan vara mycket skadligt. Först under 1900-talet har mykotoxin också kallat mögelgift blivit känt. Sammanfattande beskrivet startade forskningen på 30-talet och fick ytterligare uppsving under 60-talet när fler mögelgifter upptäcktes. I förhållande till mängden studier som utgår från oralt intag är studierna som granskar effekterna vid inandning fåtaliga. Därmed går det ännu inte att sätta gränsvärden för tolerabel inandningsexponering av mykotoxiner. Ej heller har man funnit godtagbara gränsvärden för oralt intag, särskilt inte gällande barn.

Mögelgift – Mykotoxin som aerosol i hus

Tidigare har vetenskapsmän och förståsigpåare sagt att mögelgift [1] inte så lätt transporteras från angreppsytan ut i luften i ett hus, samt att mögel [2] inte alltid, eller mer sällan producerar gifter. Samtidigt har somliga av dessa personer försökt få fram att det är så låga mängder mykotoxiner som vi i sjuka hus [3] inandas att det inte kan orsaka hälsoeffekter. 2007 ändrades denna inställning till viss del genom svensk försorg via Lunds Universitet och upptäckten att mögelgift i fuktskadade hus var långt vanligare än man tidigare trott. [1,4] Debatten blossade upp genom att en person, av det offentliga samhället sedd som expert, formligen sparkade bakut och sade att det trots de nya rönen från universitetet inte var något att oroa sig för. Denna nej-sägande parten hade minsann lagt ned stora pengar på att ta reda på att det inte förelåg några risker. Någon studie i sak visades dock inte upp. Kritikern var även noga med att påtala att forskarna på universitetet inte var läkare och därför inte kunde uttala sig om hälsorisker. [5]

Nu har ytterligare studie utförts vilken bevisar att forskarna i Lund hade rätt. Gifterna från möglet sprids lätt från själva angreppsstället ut i luften. Det är inte bara via mögelsporerna mykotoxinerna sprids, utan även via damm och mycket små fragment, så små att de passerar långt ned i luftvägar och lungor. Studien från Frankrike baseras på kontrollerat försök där man simulerar inomhusmiljö med påväxt av mögel på tapet. Tre mögelarter, Aspergillus versicolor, Stachybotrys chartarum och Penicillium brevicompactum var med i testet. Försöken visade att gifterna övergick i aerosolform vid vissa luftströmningshastigheter, d.v.s. att ventilation och luftomsättning i hus kan styra hur mycket som frigörs från angreppsstället. Kontentan av observationerna är att exponeringen måste vägas in i vidare studier där man ämnar ta reda på vad det är som gör människor sjuka i hus med aktuella problem. [6,7]

Sedan tidigare vet vi att det finns mer än ventilationshastighet och luftrörelser som påverkar hur mycket metaboliter som släpper från ett ställe med mögel. Mängden fukt både i luft och material, lufttryck och temperatur, var mögeltillväxten finns i husets klimatskal etc., är annat som inverkar. Den franska studien omtalar inte faktorer som dessa. Här ser vi ett forskningsglapp som förhoppningsvis kommer att fyllas upp.

Ett annat forskningsglapp är hur mögelgifterna påverkar vår hälsa vid inandning. Fransmännen påpekar att deras fynd är viktigt för vidare riskvärdering och bevis för möjlig uppkomst av senare giftverkan efter inandning. Ingen klar relation mellan dos och respons har ännu utverkats. Det har dock visats att intranasal exponering av mykotoxinerna Satratoxin och Tricotecener från svartmögel Stachybotrys chartarum kan vara högtoxiskt, med flera potentiellt allvarliga hälsoeffekter, bl.a. neurologiska. [8-11,29]

Även om det är viktigt att studera går det inte att låsa sig vid mögelsporer och mögelgift. Fuktskadade hus innebär att luften varierande mycket kontamineras med olika kemiska ämnen och fler bioaerosoler än mykotoxiner. T.ex. avges från mikrobiella angrepp MVOC – Mikrobiellt Volatila Organiska Ämnen. Nyligen har förslag kommit från Professor Joan W. Bennett att dessa, ofta luktande [12] ämnen, kan kallas för Volatoxin, då de uppvisar skadeverkande effekter vid experimentella försök. [13] Allt fler föreslår att mögelgifter såväl som andra från mögel och bakterier avgivna ämnen måste ges mer uppmärksamhet. Vetenskapsbanken växer [14] trots att nej-sägande personer försöker kasta in ämnet i kontroversiella skepnader. Inte minst stärks evidensen om att barn och vuxna som vistas i ett av fukt och mögel skadat hus, faktiskt far illa genom olika symtom och utvecklande av en lång rad hälsoeffekter samt livslång sjukdom. [15-17]

Mykotoxinaerosol från krypgrund

Från krypgrund [18] kan mykotoxiner, volatoxiner m.m. genom passager för rör, via spalten mellan golv och vägg m.fl. ställen, bli aerosolburna upp i huset. Detta fenomen har vi vid inspektion och fuktmätning mött tusentals gånger och kartlagt genom analyser samt luktprover. Krypgrund utan avfuktare är att se som riskkonstruktion, där det vid otätheter p.g.a. tryckskillnader mellan krypgrunden och boendeytan lätt sker transport av bioaerosoler likt mögelgift. Uppe i huset kan råda kontinuerligt eller säsongsvarierande undertryck. Undertryck innebär att det inte tillkommer lika mycket luft som det dras ut genom ventilationen. [19,20] Då tas “tjuvluft” från krypgrunden. Med luften följer bakterie- och mögelaerosoler. För oss är detta fenomen självklart. Bl.a. med anledning av att ovan nej-sägande part dementerat att fuktskadad krypgrund kan påverka inomhusmiljö negativt [5], har vi forskningsverifierat det vi här säger, under sidan “Krypgrund kontaminerar inomhusmiljö – mögel och bakterier“. [21]

Det finns fler riskkonstruktioner [22] som följer detta krypgrundsexempel. Källare [23] och äldre typ av platta på mark [24] är ofta fukt och mikrobangripna. Likadant gäller husets vind, även om det förhållandevis är mer sällan att mykotoxinaerosoler etc. letar sig direkt ned i boendet från vinden. [25] I samband med att vi fick information om de franska studierna om mykotoxiner, återfanns ytterligare ny kunskap där Uppsala Universitet går ut med sammanställning kring s.k. “SBS – Sick Building Syndrome“, symtom och hälsoeffekter relaterat det överlag dåliga skick Sveriges fastighetsbestånd/enfamiljsbostäder befinner sig i. Här stärks uppgifterna om att det från fuktskadade ställen i hus, likt krypgrund, källare och platta på mark, tillförs ämnen som påverkar inomhusmiljön negativt. [26]

Återkommande till forskningen som finns kring mögelgifter, så ses den relativt stark och utarbetad gällande exponeringsintag via mat och dryck. Här konstateras att mögelgift likt Aflatoxin är cancerogent. Fler mögelgifter finns lägre klassade som misstänkt förorsakande cancer. En lång rad andra hälsoeffekter har också forskats fram. [15,27] Som vi tolkar det har turen nu kommit till att ta reda på mer om exponeringseffekterna efter inandning. Det ej helt publika projektet MYCOMIX visar att olika mykotoxiner tillsammans kan ge additiv effekt, även i lågdos. Genom den tillgängliga informationen i MYCOMIX föreslogs att man också ska väga in fuktskadade hus som additiv källa av mykotoxiner. [28] Vi kan inte annat än hålla med. Det här borde vara sunt förnuft. I förnuftsbegreppet borde också ingå att lägre exponeringsmängd mykotoxiner över tid har potential att orsaka kronisk toxikologisk effekt. [30]

– Mögel i hus misstänks förorsaka EHS – Elöverkänslighet

Med avfuktare i husets mer öppna riskkonstruktioner säkerställs hälsosamt inomhusklimat. Samtidigt med god avfuktning, antingen genom uppvärmning eller avfuktare, krävs tillräcklig ventilation gällande bostadsytorna. Har du hus med krypgrund, läs gärna vår inledande guide i inspektion och egenkontroll.

2017-06-26
Uppdaterad 2019-08-27