Mögel relaterat ämnen som hus forskning hälsa

Här koncentrerar vi oss på begreppet mögel samt vad det innebär då mögelangrepp sker i hus och eventuell hälsopåverkan därav ges. Vi följer också senaste forskning och ger dig möjlighet att här mer samlat kunna ta del av den, samtidigt som vi ämnar vara delaktiga inom forskningsområdet i stort.

Exakt hur man under medeltid och tidigare i människans historia klassificerat mögel känner vi inte till. Dock vet vi att man redan 500 år f.Kr. såg mögel som skadligt och orent. Under modern tid, kring 1600-1700-talet, ansåg biologer att möglet tillhörde växtriket. Den holländske pionjären inom mikrobiologi, Antony van Leeuwenhoek (1632-1723), upptäckte dock viktiga skillnader vilka var banbrytande för ökad förståelse och uppdelning. Än idag forskas det flitigt kring olika mögelarter och dess metaboliter, varvid många nya upptäckter görs.

Mögel används ibland som samlingsbegrepp för vissa arter av svamp som förekommer. Mögelsvampar, rötsvampar och bakterier är viktiga i naturens kretslopp där de bryter ned dött organiskt material för att detta återigen ska kunna bli till näring. Det finns enligt senaste tids rön uppskattningsvis ca. 5,1 miljoner olika svamparter varav tusentals olika kända varianter av mögel och fler återstår att upptäcka.

De svampsorter och mögel vi vanligtvis finner i våra hus kan delas in i olika klasser. Klicka på den blåmarkerade texten för att lära mer:

Mögel i närbild
* Mögelsvamp

* Blånadssvamp

* Röta och Hussvamp

* Mögelbakterier - Actinomyceter

Mögelsvamp

Mögel från spor till mycel och sporspridning

Möglet sprids bland annat naturligt med vinden från redan etablerade tillväxtställen där mögelsvampen sporar av sig. Då sporen landar på ett näringsrikt underlag och fukt- samt temperaturförhållanden också stämmer överens med dess livsvillkor skjuter mögelsporen ut hyfer som växer vidare i ett slags näringsupptagande nätverk kallat mycel. I mycelväxten ses konidier där rikligt med sporer kan avges.

Vid mikroskopering som är en metod för att kunna artbestämma mögel man funnit visar den varierande konidieutformningen och hyferna ofta vilken art det handlar om. Modernare metoder likt att söka efter möglets DNA har visat sig fungera bra där det handlar om dolda, gamla, uttorkade och döda angrepp. Genom DNA-tekniken kan även mögelfragment spåras, likt då man undersöker ett hus vid klagomål och misstanke om inomhusklimatproblem.

Mögelarten trichoderma odling på agarplatta Bilden här har vi fått tillåtelse att använda av analysföretaget WSP Jerbol. Den visar mögelodling av trichoderma på agarplatta som satts i värmebehandling. Denna metod kan bl.a. brukas för att kontrollera om mögel är dött, i vilofas eller mer aktivt.

Tiden som krävs för att få möglet till grodd visar om det vid provtagningen låg i "träda" eller var under pågående tillväxt.

Begränsning finns här då alla typer av mögel inte kan få rätt tillväxtklimat i värmeskåpet.

Olika namn på mögel

Det finns ett antal olika populärnamn som gäller mögel, t.ex. svartmögel, vitmögel, rödmögel, grönmögel, snömögel med flera. Nu när det forskas mycket kring hälsorelaterade effekter och i synnerhet hur skadligt det egentligen är att vistas i ett mögelskadat hus är det synnerligen viktigt att de informativa källorna använder samma samlingsbegrepp eller ännu bättre riktiga artnamn och inte förvillar genom att t.ex. använda namnet trämögel. Det förekommer vilket framgår här och det vi reagerar på är att man tydligare än vid mögel i hus går ut med varning kring de sjukdomar som kan bli följden av mögelexponering.

En annan benämning som vi stött på var kyrkomögel. Att som besiktningsman eller på annat sätt sakkunnig presentera sina fynd på detta sätt kan inte ses adekvat. Mögelsvamp är inte plats- eller situationsunik på så sätt att man kan döpa det efter stället det fanns på.

Viktigt vid presentation av resultat från forskning och vidare informativ verksamhet är att man inte bara talar om samma sak utan även benämner likvärdigt. Det kan annars vara svårt för såväl forskare, olika typer av informanter och lekman att nå ett helhetsbegrepp och därmed kunna agera därefter. Det talas som exempel även om begreppet husmögel. Det som skiljer är tillväxtbetingelserna och vilken art av mögel som därmed kan uppstå och i vilken mängd som allergener, mögelgifter och annat bildas då betingelserna varierar över tid, plats och konstruktionsrelaterat.

Metaboliter

Under och efter sin livstid avger mögel primära och sekundära metaboliter. Det handlar om olika gasformiga ämnen (MVOC) som svavelväten, terpener och alkoholer vilka ofta sätter sin prägel genom att lukta illa, vanligen benämnt mögellukt eller sommarstugelukt. Lukten som uppstår är karakteristisk men kan variera utefter vilket mögel som etablerats, vilka tillväxtförhållanden som finns och vidare på vilket "substrat" det tillväxer. Viktig kunskap är att det kan finnas mögel i huset även om lukt ej finns. Läs mer om luktsanering.

Ytterligare metaboliter är de mögelgift som genom förfinad mätteknologi visat sig vara vanligt vid mögelangrepp i hus. Mögelgifter sägs ej vara luftburna i sig utan fäster istället på olika små partiklar som damm och fragment av det sönderfallande möglet och kan då spridas till inomhusluften. Ytterligare exempel på mögelmetabolit är glukaner som finns i mögelsporens cellskal. Dessa glukaner misstänks kunna skada oss och har frekvent uppmätts i hus där känd fukt- och mögelskada funnits. Senare tids forskning har upptäckt ytterligare metabolit i form av en peptid från trichoderma som enligt forskarteamet bakom upptäckten kan vara allvarligt hälsopåverkande genom direkt cellförstörande egenskaper.

Olika mögelarter försöker bekämpa eller hämma varandra och kallas då antagonister. De avger olika för varandra skadliga metaboliter i syftet.

Möglets metaboliter följer vid inandning med in genom mun och näsa vidare ned i lungorna där transport ut i kroppen kan ske. Det kan ge upphov till mer eller mindre framträdande hälsoeffekter. Vi kommer åter till detta ämnet längre ned i texten på denna sida.

Möglets livsbetingelser

Den relativa fuktigheten (benämnd RF) i utrymmet spelar stor roll. Finns mycket fukt i luften binder och absorberar t.ex. olika byggmaterial så mycket fukt att fuktkvoten i materialet ökar över den lägsta nivå som mögel behöver.

Temperaturen i utrymmet är också avgörande för tillväxt. De flesta mögelarter kräver en temperatur mellan 0-40 grader, där den ultimata temperaturen ligger mellan 20-25 grader. Vid den lägre angivna temperaturen tillväxer mögel mycket långsamt, samtidigt måste de andra tillväxtfaktorerna vara tillgodosedda. Högre temperaturer än 50-60 grader fungerar avdödande och nyttjas av vissa saneringsfirmor för bekämpning av hussvamp.

Näring är ytterligare en tillväxtfaktor. Vid vetenskapliga studier har man låtit mögelarter tillväxa på olika näringslösningar (ex.vis. agar som ovan) samt på olika byggnadsmaterial, för att kunna kartlägga livsbetingelserna för mögel. Om byggnadsmaterialet är (biologiskt) nedsmutsat av t.ex. jord eller damm så tillväxer möglet i regel lättare än annars.

Den sammanlagda oavbrutna tid det fått vara gynnsamt klimat för mögeltillväxt (d.v.s. tillräckligt hög RF, tillräckligt hög värme och rätt mängd näring) är utslags-
givande för om tillväxt kommer att ske. Såsom alla levande organismer har också mögel en slags "överlevnadsinstinkt". Har klimatet i utrymmet inte varit gynnsamt under viss tid gror inte mögelsporerna, detta för att fortlevnaden ska vara säkrad.

Just med tanke på att kontrollera den viktigaste livsbetingelsen fukt styrs de flesta avfuktare med en inställbar hygrostat som känner av den relativa fuktigheten. Det finns idag avfuktare med inbyggd mögelindexstyrd hygrostat som tar hänsyn till och mäter tre av de fyra olika tillväxtfaktorerna ovan, nämligen TrygghetsVakten som mäter temperatur, RF och tid, samt också vår egen produkt i form av en speciell fristående Hygrostat vid namn HygroPro vilken med ett mögelsäkert autoprogram styr avfuktare mycket energieffektivt genom att mäta både relativ fuktighet och temperatur. Nämnas skall också att både Acetec och Corroventa avfuktare idag energibesparande styr efter mögelindex.

Förenklad framställning av forskning framkommen risk för mögeltillväxt:

Relativ Fuktighet - RF        Risk för mögeltillväxt
Under 75 %                      Ingen risk
Mellan 75 - 85 %              Liten risk
Mellan 85 - 95 %              Medelstor risk
Över 95 %                        Hög risk

I nedanstående diagram kan du utläsa hur många dagar det tar innan mögelsporer gror på icke (biologiskt) nedsmutsat byggnadsmaterial:

Isopleth LIM 1 diagram. Mögelgrodd på byggnadsmaterial. Mögelindex LIM I innebär att tre av möglets viktiga faktorer för utveckling och överlevnad mäts. Utgå från diagrammet med från t.ex. vind eller krypgrund uppmätt RF% samt temperatur och dra slutsats huruvida mögelrisk finns eller ej.

Förutom att mäta och kontrollera mögelindex bör man vara vaksam och rent fysiskt besöka stället för kontroll om fuktskada eller mögel visar sig i "något hörn".

Isopleth LIM 2 diagram. Mögelgrodd på byggnadsmaterial. Mögelindex LIM 1 skiljer sig från LIM II genom att ta hänsyn till material där mögel lättare kan få näring. Det finns även annat att ta i beaktande vid utvärdering om "riskzon" nåtts eller ej, likt om det finns kallare ställen där köldbrygga kan uppkomma.

Vid köldbryggor blir det fuktigare och det kan gynna möglet. Därför väljer vi att utgå från det översta av dessa diagram.

Påväxt i hus

Det vi mest är inriktade på är att informera kring mögel som begrepp och vidare förebygga och åtgärda då det kunnat påväxa i hus.

En vanlig fråga är hur mögel helt plötsligt kan finnas i huset? Svaret är att möglets sporer via ventilation, luftrörelser etc. naturligt kommit in och då i princip finns överallt i huset. Det som sedan ska till för mögeletablering är som ovan beskrivet rätt temperatur- och fuktförhållanden.

Mögel på taket i krypgrunden
I husets olika utrymmen t.ex. krypgrund där den relativa fuktigheten (RF) en tid överstiger 75% finns risk för mögelangrepp. Mögelsvamp och dess sporer är livskraftiga och kan överleva långa perioder av torka och låg temperatur. Angrepp som torkat ut kan på så sätt ta ny fart då livsbetingelserna återigen blir gynnsamma.

Kraftigt angrepp av mögel på husets vind
Vissa arter av mögel är starkt giftiga (bildar som nämnt mögelgift samt MVOC - flyktiga gaser etc.) och bidrar till osanitär miljö i drabbade hus genom att metaboliterna lätt kan spridas från t.ex. källare, krypgrund eller vind via små eller större luftpassager till husets boendeyta. Ett allvarligare angrepp som detta i husets vind innebär tydlig risk för kontaminering till innemiljön.

Ytterligare problemställning är då luktsmitta från fuktskadekällan nått isolering i husets dolda konstruktioner, eller när mögel tillväxer i direkt i isoleringen. Inomhusklimatproblem kan i sådant fall ges då tätskikt likt byggplast är bristfälliga eller då det finns luftpassager genom konstruktionen. Diffusion genom ytmaterial och byggplast kan också medföra att gaser och partiklar från mögel kommer in i inomhusklimatet.

Husets direkta inomhusmiljö kan vid bristande ventilation och uppvärmning precis som i kallutrymmena ovan få mögelproblematik. Allra vanligast är kanske i badrum och tvättstuga eftersom klimatet där under varierande långa perioder är gynnsamt. I olika delar av huset kan det finnas mikroklimat, d.v.s. omständigheter som skiljer sig från rummets övriga sett till fuktlast. Ett sådant exempel är mögel i tvättmaskin där lukt kan uppstå, som envist sätter sig i kläderna och vidare känns ut i delar av huset.

Hälsa

Inomhusklimatproblem kan skapas av alla förekommande mögelarter då de finns i tillräcklig utsträckning. Besvär med hälsan i form av astma, allergi, trötthet, huvudvärk, hudirritationer, rinit och annat rapporteras vara relaterat med mögel i hus. Vidare diskuteras och forskas det kring om mögel kan vara orsak till cancer. I fletalet fall där man på arbetsplatser ser ovanligt många cancerfall har det vid inspektion och analys funnits mögel.

Intressant är att forskning nu under ett antal år gjorts i större longitudinella studier där samverkan internationellt skett samt också vid olika institutioner där mer riktad ingående forskning genomförts i jakten på förklaring till vad det är från möglet som framkallar hälsopåverkan. Just mögelallergi kan utläsas vara ganska ovanligt i sammanhanget. Vissa forskare föreslår att mögel kan påverka oss på andra sätt likt neurologisk skada istället för att lösa ut kroppens försvarssystem där allergiska reaktioner visar sig. Det skulle kunna vara en delförklaring till varför man ofta i hus med fukt- och mögelskada klagar över trötthet, utbrändhetssymptom och depression vilket senare kan leda till att hela familjer faktiskt splittras.

Det är belagt att möglets gift kan vara allvarligt för hälsan och faktiskt är cancerframkallande att få i sig via mat. Det som nu efterforskas rejält är huruvida skadligheten är lika allvarlig då mögel följer med in i kroppen via inandning. Ett exempel på intressant upptäckt är att svartmögel stachybotrys kan ge "inandningsskada". Vid allergistämman som gick av stapeln vintern 2012 informerade den svenske forskaren Dan Norbäck om upptäckterna att fukt och mögel i hus likt rökning är tydligt negativt genom att lungfunktionen sänks i synnerhet hos kvinnor och barn. Då vi slår samman de flesta rapporter som kommer ut ges samma tydliga budskap, mögel har potential att skada hälsan!

Vi har stött på från Sverige forskarutgivet antagande att mögel inte kan skada oss då det genom evolutionen inte är någon nyhet och att människan därför ska kunna tåla vad det innebär. Vi tolkar detta enbart som ett huvudlöst antagande då man redan 500 år före Kristus förde på pränt att mögel ansågs som orent och inte hade i ett hus att göra. Det jämfördes t.o.m. med spetälska. Läs mer här om vad vi stött på för aktuella skrifter vid släktforskning och även lite lätt skrivit samman gällande historia.

Inte minst kan mögel bli ett stort arbetsplatsproblem, särskilt då förutsättningarna ser ut som sådana att många fastigheter som tidigare byggts och senare under "modern tid" uppförts inte dimensionerats för att tåla det klimat vi har, med andra ord inte anpassats att vara fuktförlåtande. Enligt många rön ska barn vara extra känsliga mot mögel och vi har påkallat som småbarnsföräldrar genom egna upplevelser och andra föräldrars oro samt iakttagelser startat ett tema som rör fukt och mögel i förskola och skola och även arbetat vidare på det tematiskt, allt eftersom nya rön kommit ut, genom sidan Mögel sjuka hus barn skola stress - Negativa spiralen

Personligt skydd

Oerhört viktigt att beakta är hur man skyddar sig själv mot mögel då ett mögligt "rum" beträds. Det behöver inte handla om att man vistas så lång tid där, vissa kan få kraftiga känningar efter bara några minuter. Det beror på hur känslig man är och hur mycket relaterade föroreningar som finns. För utredare och saneringspersonal kan det vara otänkbart att göra sitt jobb om andninsskyddet kallat halvmask inte finns att tillgå. Vi har själva fått lida för slarv där halvmasken inte tagits på. Detsamma gäller många som vi inom vår bransch har kontakt med. Ett vanligt symptom då man i arbetet via andningsvägarna akut fått i sig mögel i någon form är feber, huvudvärk och något liknande influensasymptom. För husägaren som själv ämnar göra jobbet är det minst lika viktigt med en andningsmask som filtrerar bort större delen av det skadliga.

Vidare kan kläderna vara kontaminerade efter att man varit inne i en krypgrund eller annat vanligen mögelangripet ställe som vind. Det gäller att helst utomhus ta av sig kläderna och lägga ned dem i en tät påse så att möglet inte sprids vidare till bilen, huset, arbetsplatsen o.s.v. Ingående tvättning av plaggen måste sedan göras. Även om du själv inte är direkt känslig kan andra vara det. Se också till att t.ex. golvlucka eller taklucka i huset är stängd under tiden så att möglet får mindre chans att yra runt.

Vid mögelsanering

Här gäller också personligt skydd som ovan beskrivet. Samtidigt är det viktigt att hindra möglet från ett lokalt angrepp i hus att spridas via luftrörelser från rum till rum. Försegling av det utrymme som ska mögelsaneras kan göras via att sätta upp byggplast för dörröppning och andra luftpassager. Anordning för ventilation kan vara kompletterande genom att sätta rummet i undertryck, så att möglets sporer och andra beståndsdelar som under saneringen virvlar upp i luften med hjälp av fläktverkan dras ut ur rummet till uteluften. Vid sådan undertryckssättning ska den av mögel förorenade luften inte blåsas ut på sådant sätt att någon påverkas. Tänk på att kontrollera så luftintag, öppna fönster etc. inte finns i närheten av fläktutsuget.

Där det inte går att nyttja sådan teknik för mögelsanering kan luftrenare för bygg- och saneringsbruk användas. Vid denna typ av luftrening i akut syfte förses luftreningsaggregatet med Hepa 13 filter som är så pass tätt att sporer från mögel och andra dammpartiklar bärande mögelmetaboliter fångas upp. Hepafilter är inte fullgott skydd mot mögelkontamintering eftersom mycket små partiklar och gaser kan slippa igenom. Denna metod går att kombinera med undertrycksteknik och kan med fördel även kombineras med fotokatalytisk luftrening.

Vid ringa eller måttlig mögeltillväxt, elak lukt och för sanering av möglets metaboliter har vi nu i sortimentet Luftrenare AirSteril i olika individuellt anpassningsbara modeller samt även kostnadseffektiva ozonaggregat för dig som vill spara pengar och slippa ringa in saneringsfirma.

Ytterligare läsvärt

Vidare läsning ges i vårt mögelarkiv, dit här tidigare presenterat material flyttats.

Fokus år 2013 är från vår sida att lyfta fram fakta om hur mögel kan vara skadligt samt t.ex. om vad vi framöver kan förvänta oss i förhållandet klimatförändring, hus och mögel.